Att gå utanför sin trygghetszoon

Ibland behöver man göra saker som utmanar en. Som gör att man går utanför sin normala trygghetszoon. Något jag alltid varit lite rädd för och undvikit så gott det går är trummor och slagverk. Ja, det mesta som har med rytmer att göra egentligen. Just kombinationen rytmer och koordination går inte riktigt ihop i mitt huvud. Men nu har jag kommit till det läget att jag vill göra allt i musikväg som är nytt och annorlunda. Allt som utmanar mig på det ena eller andra sättet.

Så i måndags när vi inte hade något annat att göra på Loud Grrrl så hängde jag på mig elbasen och bad Carol att säga åt mig hur jag skulle spela under tiden hon spelade trummor. Rätt som det är hade vi Amanda där också som freestyle-rappade till. Så himla tufft!

När mitt högra pekfinger hade fått nog av de tjocka bassträngarna hoppade jag över på trummorna istället. Där kom den stora utmaningen! Jag kan liksom höra i huvudet hur jag vill att det ska låta och vet i teorin hur jag ska göra. Men att sen få händer och fötter att samarbeta och faktiskt göra som jag vill är en helt annan sak…! Jag måste nog erkänna att jag aldrig riktigt givit det en chans och haft tålamodet att testa mer än ett par minuter innan. Som med allting kräver ju även trummor att man övar. Carol hade tålamod och stod en lång stund med lagom små delar för att jag till slut lyckades få ihop ett enkelt fyrtaktskomp med båda händerna och en fot. Den känslan alltså… Hurra!
(Ja, jag vet att det är sånt som de flesta musiker kan i sömnen, men för mig och min usla koordination var det en stor seger!)

Utmana sig själv

När jag hade fått sitta ett tag gick det faktiskt riktigt okej! Så då blev det både bas och gitarr till. Så himla roligt! Men det är så ovant att vara den som måste hålla takten och vara stabil. Jag är van och bortskämd med att kunna luta mig mot en stabil trummis och basist och nu skulle jag helt plötsligt vara en del av den grunden. Det blev kanske inte så tajt i praktiken som det var i mitt huvud. Haha!

Det viktigaste i det här fallet var inte prestationen eller resultatet. Det var att jag vågade testa på något som jag inte behärskade innan och att jag gav mig på helt nya saker. I närheten av andra människor. För att det var roligt och för att jag hade lust. Det var så frigörande och roligt! Verkligen vad jag behövde i måndags kväll! Det var helt prestationslöst och kravlöst vilket är ovant för mig när det kommer till musik. Men det var det som gjorde det roligt och att det faktiskt gick. TrumsetVad är dina trummor? Vad skulle du göra om du skulle kliva ur din trygghetszoon och testa något nytt? 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny