Extraföreställning av Utgrävarna

Tidigt i våras var det föreställningsperiod med Örebrospexets produktion Utgrävarna. Såhär vid terminsstart är det tradition att köra en repris av vårens produktion som extraföreställning. Reklam för att värva nya studenter till föreningen. Eller helt enkelt en chans för oss att få ha kul tillsammans igen en sista gång på scen.

Nu var det alltså dags för extraföreställningen så jag packade min väska och tillsammans med elfiolen åkte jag i torsdags mot Örebro. Det blev tre väldigt intensiva dagar med genomdrag, genrep och föreställning från torsdag till lördag. Jag fick sova hos Angelica så jag hann med att umgås litegrann med henne också. 

Väldigt roligt att få göra allt en sista gång och få spela mitt smöriga tangosolo och feta hårdrockssolo igen på nya elfiolen. Framförallt väldigt kul att att få träffa alla fina spexmänniskor igen. Det här är det sista ordentliga jag är med på där eftersom jag har flyttat tillbaka till Uppsala igen. Det känns faktiskt lite vemodigt att lämna spexet efter dessa fina år med dem! Men jag räknar med att åka och titta på nästa produktion i vår för att se att de sköter sig ordentligt.

Pappa kom och tittade på föreställningen så jag kunde åka med honom tillbaka till Uppsala i lördags kväll. Väldigt smidigt och skönt att få skjuts men framförallt himla kul att han kom och tittade. För den som är nyfiken tittar de väldigt konstigt på en på McDonalds när man kommer alldeles grönsminkad i ansiktet en lördagkväll. Haha! Jag hade inte orkat sminka av mig innan vi åkte och som vanligt tycker jag att det är ganska underhållande att se hur folk reagerar när man inte ser ut eller gör som man “ska” göra på allmänna ställen.

Lördagsjobb i form av bröllop

Som musiker jobbar man när andra är lediga. Förra lördagen var en sådan dag. Angelica och jag hade en spelning på ett bröllop i Nacka med vår duo Celia. Verkligen hög tid att spela ihop igen, det var alldeles för länge sedan sist! Alldeles för länge sedan vi sågs ordentligt överhuvudtaget.

Hon kom dagen innan för att vi skulle hinna både repa och umgås. Väldigt kul att få träffas igen och prata ikapp om livet. Jag insåg också hur mycket jag saknar att spela ihop med andra! Sista halvåret har jag mest spelat med barnen på jobbet och även om det är roligt så är det inte riktigt samma sak. Det behöver det verkligen bli ändring på!

Nu var det Pachelbels Canon och Beauty and the Beast som stod på repertoaren. Vigseln var i en liten lada på Nyckelvikens herrgård i Nacka. Väldigt trevligt område och det var en väldigt kort borgerlig vigsel. När man spelar in- och utgångsmusik är det vanligt att ha en nödlösning för att kunna förlänga musiken vid behov för att brudparet ska hinna fram eller alla gäster ska hinna ut. Nu råkade vi ut för det motsatta; vi fick snabbt förkorta ingångslåten på ett snyggt sätt så det skulle bli mer lagom i längd. Hela vigseln var färdig på 9 minuter! Snabba ryck!

Utsikt Vigsel och ballonger Lada

Fiolpyssel inför hösten

Elfiol Yamaha SV-255Piffande hos fioldoktorn

Såhär inför hösten är det dags att ta tag i en del fiolfixande. I tisdags packade jag ihop alla mina fioler och åkte till min fioldoktor. Även fioler behöver sig en vända till doktorn emellanåt för att se till att allting står rätt till.

Framförallt fiolen har känts trött och instängd, ja lite förkyld och täppt, sedan i våras. Det började ordentligt när vädret ballade ur och det blev sådär supervarmt med väldigt pendlande luftfuktighet. Verkligen mardrömsvädret för fioler! Så jag hoppas att det inte är något allvarligt fel på den utan bara att han behöver justeras litegrann. Jag är lite rädd att det kan vara någon limning som släppt eller i värsta fall någon spricka. Men jag hoppas att det bara är lite justering av ljudpinnen som behövs.

Violan vill jag mest få en allmän översyn på, framförallt efter den extrema temperaturen och svettigheten där vi spelade Jesus Christ. Min “nya” kolfiberstråke från i vintras ska få sig nytt tagel också. Oftast är det inget höjdartagel som sitter på nya stråkar och nu när jag spelat på den ett halvår är det verkligen dags för nytt!

Elfiolspyssel

Till och med elfiolen fick följa med den här gången till fioldoktorns stora förvåning. Haha! Han var tydlig med att han inte håller på med elfioler eller kan sånt. Nej, jag vet, sa jag och fnissade lite inombords och tänkte “inte än”. Nu var det bara för att få hjälp och ett par reservdelar till en hakkopp som jag ville testa att sätta dit. Inget mer avancerat än så. Det är så knöligt att det inte går att byta hakkoppen på den när man som jag har rejäla problem med nacken och det ergonomiska när det kommer till spelet. Nödlösningen har blivit att sätta dit en annan hakkopp oppepå den befintliga men det funkar bara sådär.
(Men förhoppningsvis är en annan mer permanent och bra lösning otroligt nära nu! Jag väntar två spännande paket på posten nu i dagarna! Förväntningen och peppen på det alltså…!!!) 

När jag kom hem passade jag också på att byta strängar på elfiolen. Jag måste kompensera när det gör ont i fiolmammahjärtat att lämna de båda akustiska fiolerna och favoritstråken hos doktorn!
Ny sorts strängar den här gången så det ska bli kul att testa! Fortfarande syntetsträngar och de ska vara liknande de jag prövat tidigare. Men jag har en omgång stålsträngar också som det ska bli väldigt intressant att testa!

Direkt när jag satte på dem var jag lite skeptisk men nu när de fått sitta ett par dagar och blivit lite mer spelade på så börjar de låta bättre tycker jag. Det tar alltid lite tid att spela in nya strängar så det går inte att säga på direkten om det blir bra eller inte.

Annars går jag bara och väntar på att han ska ringa och säga att fiolerna och stråken är färdiga så jag kan få hämta hem dem igen. Mina bebisar! <3

Sensicore Perlon strängar

Jesus Christ Superstar

Den här veckan är det verkligen full fart med många, långa och otroligt svettiga rep varje dag. Jag har fått chansen att vara med i orkestern till Jesus Christ Superstar som spelas i Eric Ericssonhallen nu under Europride i Stockholm. Premiären är imorgon! Helt galet!

Det är en lite annorlunda uppsättning med flest kvinnor i rollerna och en feministisk twist på det hela. Otroligt spännande och kul att få vara med!

Nu har tidningarna börjat skriva om det också så det går att läsa om i både Allt om Stockholm, SVT och DN. Premiären är slutsåld men till de andra föreställningarna går det att köpa biljetter på tickster och här finns info på Facebook.

Förutom den extrema värmeböljan som vägrar släppa taget och redan innan däckat mig så laddade jag lite otaktiskt upp med både bihåleinflammation och trasslande luftvägar. Så det har minst sagt varit lite av en uppförsbacke sista veckan. Det är verkligen ingen luft alls där vi repar så det är ganska galet. Tur i oturen för min del så är en kompis från min Örebrotid med och spelar och hade ingenstans att bo så han bor hos mig och jag får åka bil dit och tillbaka med honom. Win-win helt enkelt. Tyvärr har han ingen AC i bilen så det är ganska brutalt att åka dit på eftermiddagen när det är som varmast.

Nu ska jag ladda upp med en kall dusch och sen äta lite lunch innan vi åker. Genrep ikväll! Tjohej!

Äntligen tid att byta strängar

Nu blir det musiknörderi på hög nivå här. Men det är ju å andra sidan jag i ett nötskal så vad passar egentligen bättre? Idag fick jag äntligen tid och ork att byta strängar på violan! I samma veva som jag köpte nya strängar till elfiolen beställde jag nya till både fiolen och violan också. Men jag har inte haft tid eller möjlighet att byta tidigare så nu var det dags! I alla fall för violan. Tjohoo! Jag laddade upp med en kopp kaffe som sällskap.

2018-03-12 - new strings to my viola

Så himla spännande att pröva en ny sorts strängar! Peppen på det liksom…!
2018-03-12 - new strings to my viola

De ska påminna om sensträngar men förhoppningsvis utan allt krångel med att hålla stämningen.
2018-03-12 - new strings to my viola

A-strängen var jag mest nyfiken på. Den är alldeles vågig innan den är spänd!
2018-03-12 - new strings to my viola

Spana in det här! Häftigt! Det ska vara något special för att minska gnissel och squeakljud så jag är himla taggad på att se om det blir någon skillnad.
2018-03-12 - new strings to my viola

Här är mitt måste-ha när jag byter strängar:

– Mitt magiska, jättegamla “lypsyl” till stämskruvarna. Vet egentligen inte riktigt vad det är men har haft det i all evighet och det är fantastiskt! Någon slags kol tror jag som gör att stämskruvarna oftast sköter sig himla bra och sitter fast ordentligt.
– En blyertspenna för att strängen ska glida bra i skårorna i stallet.
– Sprittussar från apoteket för att göra rent greppbrädan. Även klockrena för att fräscha upp och förlänga livslängden på strängar! (Jag kan säga att man får lite konstiga blickar om man ställer för mycket frågor när man ska köpa dem. “Det är bara sprit i va? Inget mjukgörande eller så?” Och avslutar med “Ja, alltså, jag ska ha dem till fiolerna!” Haha!)
– Och en trasa såklart, men den fastnade inte på bild.
2018-03-12 - new strings to my viola

Såhär tjusigt blev det när alla strängar var ditspända ordentligt. Då blev a-strängen nästan helt utslätad. Man känner bara med fingret att den är lite lite vågig.
2018-03-12 - new strings to my viola

Det är så olika på olika strängar, hur tjocka eller tunna de är. De här var både och. A-strängen är tunnare medan C-strängen är tjockare än de förra jag hade. Spännande kontrast!

Jag var helt enkelt tvungen att höra av mig till Annie med ett favoritcitat i repris från vår folkistid då jag blev lite för övertaggad på de nya strängarna jag hade bytt till då. “Den är så grov att den knappt får plats i skåran!!”  Det där med att omedvetet lyckas få allting att låta snuskigt… Haha!
2018-03-12 - new strings to my viola

Men hur är de då?

Jag behöver få spela in dem lite mer men hittills känns det ändå som att de har potential! Det tar några dagar att ordentligt spela in nya strängar så de låter som de ska. Första dagen går oftast mest åt till att få dem att hålla stämningen. De här var lite värre än andra syntetsträngar med att hålla stämningen sådär direkt men efter att ha spelat en del på dem nu har de satt sig lite bättre ändå. De har lite klarare och skarpare ljud än jag haft tidigare men jag tror ändå att jag gillar det! Kul att testa något nytt.

Jag har mest övat skalor och teknik idag och det var så himla skönt och avkopplande. Dels för att spela in strängarna och känna hur de är men även för att komma lite mer på banan själv igen. Det är på något sätt ganska avkopplande med teknik ibland kan jag tycka. Något väldigt konkret att fokusera på i övningen. I alla fall när det är frivilligt och enbart för min egen skull. Jag tänkte försöka försöka ha samma “paket” både på fiolen och violan för att kunna ha lite struktur på det hela. Skalor, etyder, stråkövningar och sånt. För även om jag vill hitta på roliga, galna och nya saker med elfiolen så känner jag att jag måste bättra på tekniken också.

En intensiv men otroligt bra helg full av spex

Oj vilken vecka och helg det har varit! Fullt upp verkligen med en massa spexgrejer. Men det har varit så roligt ändå. Tur att spex är bra och härliga saker! Häng med på hur det såg ut genom min mobil! Det blev några bilder ändå.

Genrepstorsdag

På förmiddagen hade jag Christoffer på kaffebesök för att både passa på att träffas en sväng och för att smida framtidsplaner för vår duo. Alltid lika trevligt, roligt och motiverande att ses. Så himla roliga idéer på gång!

Torsdag under aulaveckan innebär genrep. Även om det inte är riktig föreställning så är det ändå en liten publik och allting förväntas att gå bra och bli som det ska. Alltid lika spännande!
Det hela gick ändå över förväntan och jag var peppad men otroligt trött när jag kom hem. Då var den stora frågan: hur tusan får jag bort allt smink? 

Premiärfredag

Så var det dags! Fredag och premiär! Jag laddade med att äta en tallrik gröt i sängen och sen faktiskt sova några timmar till. Extra sömn kändes verkligen som den bästa uppladdningen för att orka med föreställningar två kvällar i rad efter två kvällars sena rep. iPaden fick vara frukostsällskap. 
När jag sen vaknade igen hade jag ett missat samtal. När de ringde igen en stund senare visade det sig att det var blombud på gång. Egentligen skickade till aulan där vi har föreställningarna men eftersom jag skulle vara hemma fram till kl 14 så hann de komma med blommorna hem till mig istället. 
I det långa blompaketet fanns dessa otroligt fina rosor från mamma och pappa. Så himla fina och verkligen gulligt av dem att skicka blommor som pepp och lycka till med premiären! Världens bästa föräldrar helt enkelt! Är det några blommor jag är svag för så är det röda rosor. När jag väl kom till aulan på eftermiddagen gick allting i ett hela tiden. Fullt upp med sminkning, soundcheck, rep och andra förberedelser. Sen var det helt plötsligt dags och oj vad roligt och bra det blev!

Efteråt var jag en otroligt trött men extremt nöjd bandchef! Vilket bra band vi fått ihop och alla som har med hela produktionen att göra är så bra och fina! Pepp verkligen!

Jag har haft turen att få skjuts hem varje kväll men det vore lite roligt att se hur många jag skulle skrämma längs vägen om jag hasade mig hem såhär strax före midnatt. Haha!

Omladdning för lördagsföreställning

Efter att ha sovit lite och gjort en repris från fredagen med frukost i sängen och några timmars extra sömn igen så var det dags för lördagsföreställningen. Den är tidigare på eftermiddagen så vi skulle vara på plats redan mitt på dagen. Alla var peppade och nöjda efter en bra premiär så vi fick några lagom uppmuntrande ord från regissören om att nu fick vi minsann inte slappna av och börja göra misstag när det gått så bra på premiären. Haha! Såklart sagt med glimten i ögat.

Men även lördagens föreställning gick bra! Lite fler i publiken och det kändes som att allt gick ännu bättre faktiskt. Skönt att börja med två föreställningar som gått bra. Det är så otroligt mycket roligare att spela nu än förut. Det går inte att jämföra. Det visar hur mycket inställningen till saker och livet i allmänhet spelar in. Jag blir så motiverad att fortsätta jobba i rätt riktning med allt när jag märker positiva skillnader trots att det är otroligt tufft med rehabprogrammet.

När föreställningen var färdig skulle vi plocka undan alla våra bandgrejer och rodda undan allt vårt. Nu är det två veckor till nästa föreställningshelg och vi behövde rodda ner allting. Men på ett sätt väldigt skönt att vi fick allt vårt fixat direkt så vi slapp komma dit på söndagen för att städa.

Supermanombyte och premiärsittning

Sen var det dags för en total makeover på en trång toalett. Försöka få bort all färg och bli i alla fall hyfsat festfin. Det var dags för premiärsittning!

Våra fina toastar för kvällen, och även mina bordsgrannar vid sittningen, Oskar och Tova. Oskar är min bandchefskompanjon och Tova är flöjtist i bandet. Så fint att få sitta med dem! Sen har vi våra regissörer som höll tal. Det hände såklart en himla massa annat också under kvällen men det var inte så mycket mer än det här som fastnade i mobilen. Jag hade fullt upp med att skratta och ha trevligt.

Mat fick vi också och det här var min varmrätt! Väldigt gott!

När själva sittningen var slut och de andra laddade upp för att dansa började jag samla ihop mina saker för att röra mig hemåt. Det var mer än tillräckligt för min del. Jag var otroligt nöjd över att ha orkat vara med såpass länge ändå!

Såå trött när jag kom hem men så otroligt nöjd över hela helgen! Fy vad fint det är med spex och allt kring det!

Två nya medaljer har jag fått till mitt ordensband dessutom. En för årets produktion och en för att jag är bandchef. Det börjar bli fullt nu på bandet! 

Trött resdag

Söndagen var otroligt trött, av ganska förklarliga skäl. Jag sov väldigt dåligt trots att jag var så trött när jag kom hem. Jag var nog så full av alla intryck från helgen att jag helt enkelt inte kunde varva ner ordentligt.

När jag väl packat ihop mina saker och fixat det som behövdes fick jag några minuter över. Det var så himla fint väder när jag satt och väntade på bussen. Sol och verkligen vårkänslor ute. Så härligt! Tyvärr försvann det ju närmre Uppsala jag kom och det var ganska stökigt och mycket folk både på tåget och bussen. Men jag kom fram tillslut och fick vila resten av kvällen. Skönt och välbehövt! 

Det var min helg med spex! Så fin och bra på alla sätt och även om det tog enormt mycket energi så gav det desto mer tillbaka. Väldigt nöjd över att ha lyckats ransonera och prioritera energin och orken så att jag klarade av allting så bra som jag gjorde. En seger bara där!

Det senaste modet när det kommer till smink?

Det är inte ofta jag kommer att göra inlägg som handlar om smink men idag får det nästan bli en dagens sminkning. Såhär snygg har jag varit hela kvällen. Att vara alldeles grönbrunmålad i ansiktet är väl fullkomligt normalt när det är rep?
I alla fall när det är full uppladdning och rep inför premiären av spexet som är på fredag.

Ikväll var det genomdrag av hela föreställningen med full sminkning och klädsel även för oss i bandet. Väldigt spännande! Vi är ett träsk om det inte syns. Haha! Himla roligt att vi i år får vara med mitt på scen och faktiskt vara en del av dekoren. Förra året satt vi gömda på sidan av scenen och skulle helst synas så lite som möjligt.
Nu har jag precis landat i sängen med en kopp te för att varva ner lite. Det har varit en väldigt lång dag och kväll men genomdraget gick ändå på det stora hela rätt bra måste jag säga. Jag spelade inte riktigt på topp och var ganska trött och sliten men det gick ändå bra det mesta tycker jag. För att vara ett första ordentligt genomdrag såhär så känns det bra inför genrepet imorgon och premiären på fredag.

Nu ska jag vila och ladda batterierna inför imorgon helt enkelt. Dricka mitt te och sen äntligen sova.

Ett skepp kommer lastat

I torsdags var det äntligen här! Paketet från Thomann som jag väntat på. Det är verkligen som julafton att få paket därifrån! Postkillen såg lite road ut över min lycka när han kom med paketet. Haha!

Vi måste ju kika lite på vad det var jag väntat på, eller vad säger ni? Är ni beredda på lite musiknörderi?

Det här mötte mig när jag öppnade kartongen och slitit bort tre lager plast. Så spännande! Vi kikar lite noggrannare på allting tycker jag.

Den här manicken ska bli så kul att testa ordentligt! Det är en metronom som man sätter på handleden, eller annat ställe på kroppen (tex ben, överarm eller där det passar bäst), som vibrerar och blinkar istället för att klicka. Det verkar vara ett så himla bra sätt att öva på! Slippa det irriterande klicket och dessutom få in rytmen i kroppen på ett helt annat sätt. Appen som man använder till verkar dessutom riktigt bra. Det går att spara låtar i rätt tempo och ställa in allt möjligt så det ska gå smidigt att använda. Jag återkommer mer om den när jag hunnit prova den ordentligt.

Det här var egentligen den främsta anledningen till att jag klättrade på väggarna i väntan på paketet: nya strängar! Det är framförallt de röda som behövdes akut till elfiolen. Spexföreställningarna närmar sig med stormsteg (premiär på fredag!!) och jag insåg att strängarna som satt på var helt slut. Dessutom hade jag inga reservsträngar om någon skulle gå av. Panik typ! Lyckades däremot inte hitta någon C-sträng i fiollängd så det blev bara fyra nya. Projektet att få tag på den C-stäng jag vill ha fortsätter… Lättare sagt än gjort tyvärr.

Det blev nya strängar till alla fiolerna, både elfiolen, den akustiska och violan. Ny sort dessutom för allihopa så det ska bli väldigt kul att testa! Jag får alltid sån beslutsångest när jag ska köpa nya strängar. Ska jag testa något nytt eller satsa på ett säkert kort som jag vet att jag gillar? Den här gången blev det till att testa helt nytt. De ska allihopa ha ganska varm och mjuk klang vilket jag gillar. Warchal-strängarna är lite speciella, framförallt E-strängen till fiolen (kanske även A-strängen till violan) är spiralformad i ena änden innan man sätter dit den. Det ska vara något special som gör att det inte ska gnissla och bli oljud från den strängen. Framförallt E-strängen brukar annars kunna vara lite kinkig ibland att spela på. Det gäller att ha kontroll på stråken och strängväxlingarna, annars kan det gnissla. Ska bli kul att se om det blir skillnad!

Jag kunde inte låta bli att slänga med ett nytt harts också som jag läst ska vara bra. Den ständiga jakten efter ett bättre harts… Har köpt flera olika nya de senaste åren men det slutar ändå med att jag går tillbaka till det gamla jag haft. Inget annat har helt enkelt givit samma grepp och ton som jag gillar.
Det ska bli så kul att testa allting ordentligt! Det blir lite i taget, främst med tanke på att jag har ganska lite tid de kommande veckorna med allt med spexet, jobb och livet. Lite i taget helt enkelt. Strängarna till elfiolen har redan fått flytta på fiolen och herregud vilken skillnad det blev! Helt galet, och de är inte ens inspelade ordentligt än. Så taggad!

Det kommer nog bli en del inlägg nu med musikgrejer. Så mycket som händer på den fronten. Både nyköpta saker och att det är sånt som all min tid går åt till nu. Eller ja, jag håller ju alltid på med musik på olika sätt men nu är det repvecka med spexet så det blir extra intensivt. Och det absolut mest peppande som hänt den här veckan har jag inte ens kommit till än! Men det förtjänar verkligen ett eget inlägg! Så galet och kul! Tjohoo!

Bach som man inte får spela Bach

Som jag sagt förut hade jag aldrig någon ordentlig trotsålder när man skulle ha haft det. Så jag tar igen det nu när jag närmar mig 30 istället helt enkelt. Bättre sent än aldrig tänker jag. Varför göra som alla andra när man kan pröva nya saker?

Vad passar bättre en söndag i pyjamasbyxor än att spela lite Bach? Bach är alltid bra att spela, det kan nog varenda musiker intyga. Men jag kan tycka att det på ett sätt är lite tröstlöst att spela Bach för det går liksom inte att göra rätt. Alltid finns det någon som har åsikter på tolkningar hit och dit. Hur man ska spela det och hur man borde spela det. Hur det förväntas att göras helt enkelt. Alla dessa ord på samma gång som jag är lite smått allergisk mot.

När fel blir rätt

En nästan-trettiåring i trotsåldern med en elfiol med roliga effektpedaler. Som fått lite identitetskris och fått för sig att det är himla ballt att vara elgitarrist. Det kan ju bara sluta på ett sätt. Typ så långt ifrån som Bach ska och borde spelas.

Såhär går det då. Elfiol. Distpedal. Pyjamasbyxor.
Hur man inte ska spela Bach. Då kan det ju helt enkelt inte bli fel. Fel och fel måste ju bli rätt.

Trevlig söndag på er!

Att gå utanför sin trygghetszoon

Ibland behöver man göra saker som utmanar en. Som gör att man går utanför sin normala trygghetszoon. Något jag alltid varit lite rädd för och undvikit så gott det går är trummor och slagverk. Ja, det mesta som har med rytmer att göra egentligen. Just kombinationen rytmer och koordination går inte riktigt ihop i mitt huvud. Men nu har jag kommit till det läget att jag vill göra allt i musikväg som är nytt och annorlunda. Allt som utmanar mig på det ena eller andra sättet.

Så i måndags när vi inte hade något annat att göra på Loud Grrrl så hängde jag på mig elbasen och bad Carol att säga åt mig hur jag skulle spela under tiden hon spelade trummor. Rätt som det är hade vi Amanda där också som freestyle-rappade till. Så himla tufft!

När mitt högra pekfinger hade fått nog av de tjocka bassträngarna hoppade jag över på trummorna istället. Där kom den stora utmaningen! Jag kan liksom höra i huvudet hur jag vill att det ska låta och vet i teorin hur jag ska göra. Men att sen få händer och fötter att samarbeta och faktiskt göra som jag vill är en helt annan sak…! Jag måste nog erkänna att jag aldrig riktigt givit det en chans och haft tålamodet att testa mer än ett par minuter innan. Som med allting kräver ju även trummor att man övar. Carol hade tålamod och stod en lång stund med lagom små delar för att jag till slut lyckades få ihop ett enkelt fyrtaktskomp med båda händerna och en fot. Den känslan alltså… Hurra!
(Ja, jag vet att det är sånt som de flesta musiker kan i sömnen, men för mig och min usla koordination var det en stor seger!)

Utmana sig själv

När jag hade fått sitta ett tag gick det faktiskt riktigt okej! Så då blev det både bas och gitarr till. Så himla roligt! Men det är så ovant att vara den som måste hålla takten och vara stabil. Jag är van och bortskämd med att kunna luta mig mot en stabil trummis och basist och nu skulle jag helt plötsligt vara en del av den grunden. Det blev kanske inte så tajt i praktiken som det var i mitt huvud. Haha!

Det viktigaste i det här fallet var inte prestationen eller resultatet. Det var att jag vågade testa på något som jag inte behärskade innan och att jag gav mig på helt nya saker. I närheten av andra människor. För att det var roligt och för att jag hade lust. Det var så frigörande och roligt! Verkligen vad jag behövde i måndags kväll! Det var helt prestationslöst och kravlöst vilket är ovant för mig när det kommer till musik. Men det var det som gjorde det roligt och att det faktiskt gick. TrumsetVad är dina trummor? Vad skulle du göra om du skulle kliva ur din trygghetszoon och testa något nytt? 

  • 1
  • 2
Stäng meny