Extraföreställning av Utgrävarna

Tidigt i våras var det föreställningsperiod med Örebrospexets produktion Utgrävarna. Såhär vid terminsstart är det tradition att köra en repris av vårens produktion som extraföreställning. Reklam för att värva nya studenter till föreningen. Eller helt enkelt en chans för oss att få ha kul tillsammans igen en sista gång på scen.

Nu var det alltså dags för extraföreställningen så jag packade min väska och tillsammans med elfiolen åkte jag i torsdags mot Örebro. Det blev tre väldigt intensiva dagar med genomdrag, genrep och föreställning från torsdag till lördag. Jag fick sova hos Angelica så jag hann med att umgås litegrann med henne också. 

Väldigt roligt att få göra allt en sista gång och få spela mitt smöriga tangosolo och feta hårdrockssolo igen på nya elfiolen. Framförallt väldigt kul att att få träffa alla fina spexmänniskor igen. Det här är det sista ordentliga jag är med på där eftersom jag har flyttat tillbaka till Uppsala igen. Det känns faktiskt lite vemodigt att lämna spexet efter dessa fina år med dem! Men jag räknar med att åka och titta på nästa produktion i vår för att se att de sköter sig ordentligt.

Pappa kom och tittade på föreställningen så jag kunde åka med honom tillbaka till Uppsala i lördags kväll. Väldigt smidigt och skönt att få skjuts men framförallt himla kul att han kom och tittade. För den som är nyfiken tittar de väldigt konstigt på en på McDonalds när man kommer alldeles grönsminkad i ansiktet en lördagkväll. Haha! Jag hade inte orkat sminka av mig innan vi åkte och som vanligt tycker jag att det är ganska underhållande att se hur folk reagerar när man inte ser ut eller gör som man “ska” göra på allmänna ställen.

Uppladdning inför en snärjig vecka

Den här veckan kommer bli lite snärjig. Mycket att göra och en hel del flängande. Det är ju roliga saker allting men det känns lite extra spännande och lite oroligt när kroppen inte är på så bra humör än.
Vi tittar lite på min vecka, den fick bli piffad med ballonger. För ingen kan ju vara nere med en ballong, för att citera min favoritnalle.

Idag börjar jag undervisa på Folkuniversitetet. Det ska bli himla kul! Eleverna där verkar vara så otroligt taggade så det ska bli jätteroligt att träffa dem. Min kusin fyller år idag också så bara orken räcker till smiter jag förbi honom för lite kalas efter jobbet också.

På tisdag är det kulturskoleundervisning som gäller och jag hoppas verkligen på en mindre rörig dag än de som varit hittills nu när jag jobbat. Det känns som att det mesta har strulat på alla tänkbara och otänkbara sätt. Strul med byten av rum, elever som slutat utan att jag fått information om det, elever som vill byta lektionstider och allt möjligt annat krångel.

Sen blir det lite annat än hur mina vanliga veckor ser ut. Då är det dags att ladda upp inför extraföreställning med spexet i helgen! På torsdag är det genomdrag, genrep på fredag och sedan föreställning på lördag! Det ska bli kul! Sista gången jag får spela mina smöriga, rockiga och roliga elfiolsolon. Men framförallt ska jag få krama på en massa fint spexfolk igen!

Lördagsjobb i form av bröllop

Som musiker jobbar man när andra är lediga. Förra lördagen var en sådan dag. Angelica och jag hade en spelning på ett bröllop i Nacka med vår duo Celia. Verkligen hög tid att spela ihop igen, det var alldeles för länge sedan sist! Alldeles för länge sedan vi sågs ordentligt överhuvudtaget.

Hon kom dagen innan för att vi skulle hinna både repa och umgås. Väldigt kul att få träffas igen och prata ikapp om livet. Jag insåg också hur mycket jag saknar att spela ihop med andra! Sista halvåret har jag mest spelat med barnen på jobbet och även om det är roligt så är det inte riktigt samma sak. Det behöver det verkligen bli ändring på!

Nu var det Pachelbels Canon och Beauty and the Beast som stod på repertoaren. Vigseln var i en liten lada på Nyckelvikens herrgård i Nacka. Väldigt trevligt område och det var en väldigt kort borgerlig vigsel. När man spelar in- och utgångsmusik är det vanligt att ha en nödlösning för att kunna förlänga musiken vid behov för att brudparet ska hinna fram eller alla gäster ska hinna ut. Nu råkade vi ut för det motsatta; vi fick snabbt förkorta ingångslåten på ett snyggt sätt så det skulle bli mer lagom i längd. Hela vigseln var färdig på 9 minuter! Snabba ryck!

Utsikt Vigsel och ballonger Lada

En sista augustivecka

Nu är det ny vecka igen! Det är inte klokt hur fort tiden går, veckorna bara springer iväg tycker jag!
Vi kikar lite på hur slutet av augusti ser ut tycker jag. Såhär ser veckan ut i min bullet journal innan jag har skrivit dit allt som behöver kommas ihåg och göras.

Måndag: Ja, nu är ju måndagen nästan slut men dagen har ägnats främst åt att planera inför terminen och den första undervisningsveckan på kulturskolan. En del övning blev det också, jag vill verkligen komma igång med övandet nu. Så pepp på allt nytt jag vill lära mig, så lite ork. Otroligt svår balansgång.

Tisdag: Tisdag innebär första undervisningsdagen med jobb på eftermiddagen. Så förmiddagen får bli ganska lugn så jag orkar med. Hoppas kunna öva litegrann ändå innan jobbet. Har en massa spännande nya böcker som jag vill sätta tänderna i!

Onsdag: På onsdag är jag ledig. Eller ja, ledig och ledig, jag behöver planera torsdagens lektioner. Och öva. Jag testar ett nytt sätt att hålla ordning på lektionerna och undervisningen för terminen. Digitalt på iPaden istället för de dåliga veckoplaneringarna jag hade på papper. Lite mer pyssel med allting såhär i början men förhoppningsvis så mycket smidigare i fortsättningen sen. Det är sånt jag kommer kunna använda många gånger med bara lite ändringar.

Torsdag: Torsdag blir intensiv. Läkarbesök på endokrin före lunch som jag har väntat så otroligt länge på. Förhoppningsvis kanske de kan klura ut vad det är för fel som är trasigt som gör att jag inte mår bra. Sen är det jobb på eftermiddagen, första torsdagen för terminen. Hej och hå!

Fredag: På fredag sen händer lite roligare saker! Angelica kommer hit för vi ska repa inför ett bröllop vi ska spela på i Nacka på lördag. Ska bli så himla kul att träffa henne igen, det var alldeles för länge sedan nu!

Lördag: Bröllopsspelning! Livet som musiker, att jobba på helgen när alla andra är lediga. Haha! Det är tur att det är så roligt!

Söndag: Vila! Det lär behövas efter den här veckan. Det blir onekligen lite rivstart på allting.

Jag har fått tillbaka fiolerna igen från farbror fioldoktorn också! Fiolen låter så himla mycket bättre nu! Det gör mig så glad, framförallt bra tajming inför spelningen på lördag. Han har låtit så instängd och trött tidigare men nu har han mycket mer öppen klang och ett mycket renare och klarare ljud. Stråken har fått nytt tagel också vilket också gör stor skillnad.
Så nu är själen hel igen när mina bebisar är hemma och mår så mycket bättre. Det gör att jag mår bättre också. Haha! Mår fiolerna bra, mår jag bra. Eller, bättre i alla fall.

Fiolpyssel inför hösten

Elfiol Yamaha SV-255Piffande hos fioldoktorn

Såhär inför hösten är det dags att ta tag i en del fiolfixande. I tisdags packade jag ihop alla mina fioler och åkte till min fioldoktor. Även fioler behöver sig en vända till doktorn emellanåt för att se till att allting står rätt till.

Framförallt fiolen har känts trött och instängd, ja lite förkyld och täppt, sedan i våras. Det började ordentligt när vädret ballade ur och det blev sådär supervarmt med väldigt pendlande luftfuktighet. Verkligen mardrömsvädret för fioler! Så jag hoppas att det inte är något allvarligt fel på den utan bara att han behöver justeras litegrann. Jag är lite rädd att det kan vara någon limning som släppt eller i värsta fall någon spricka. Men jag hoppas att det bara är lite justering av ljudpinnen som behövs.

Violan vill jag mest få en allmän översyn på, framförallt efter den extrema temperaturen och svettigheten där vi spelade Jesus Christ. Min “nya” kolfiberstråke från i vintras ska få sig nytt tagel också. Oftast är det inget höjdartagel som sitter på nya stråkar och nu när jag spelat på den ett halvår är det verkligen dags för nytt!

Elfiolspyssel

Till och med elfiolen fick följa med den här gången till fioldoktorns stora förvåning. Haha! Han var tydlig med att han inte håller på med elfioler eller kan sånt. Nej, jag vet, sa jag och fnissade lite inombords och tänkte “inte än”. Nu var det bara för att få hjälp och ett par reservdelar till en hakkopp som jag ville testa att sätta dit. Inget mer avancerat än så. Det är så knöligt att det inte går att byta hakkoppen på den när man som jag har rejäla problem med nacken och det ergonomiska när det kommer till spelet. Nödlösningen har blivit att sätta dit en annan hakkopp oppepå den befintliga men det funkar bara sådär.
(Men förhoppningsvis är en annan mer permanent och bra lösning otroligt nära nu! Jag väntar två spännande paket på posten nu i dagarna! Förväntningen och peppen på det alltså…!!!) 

När jag kom hem passade jag också på att byta strängar på elfiolen. Jag måste kompensera när det gör ont i fiolmammahjärtat att lämna de båda akustiska fiolerna och favoritstråken hos doktorn!
Ny sorts strängar den här gången så det ska bli kul att testa! Fortfarande syntetsträngar och de ska vara liknande de jag prövat tidigare. Men jag har en omgång stålsträngar också som det ska bli väldigt intressant att testa!

Direkt när jag satte på dem var jag lite skeptisk men nu när de fått sitta ett par dagar och blivit lite mer spelade på så börjar de låta bättre tycker jag. Det tar alltid lite tid att spela in nya strängar så det går inte att säga på direkten om det blir bra eller inte.

Annars går jag bara och väntar på att han ska ringa och säga att fiolerna och stråken är färdiga så jag kan få hämta hem dem igen. Mina bebisar! <3

Sensicore Perlon strängar

En livsuppdatering med trasigt revben, ett par besök på akuten och många fina minnen

Livet just nu alltså…! Det har varit några otroligt tuffa veckor. Ja, egentligen hela sommaren om jag ska vara helt ärlig. Alla pratar om det fantastiska vädret och hur underbart det är och jag vill bara skrika rätt ut av eländet. Jag har blivit totalt, helt jäkla däckad! Vi pratar alltså inte lite småtrött utan varje dag är mer eller mindre är en kamp att lyckas hålla mig från akuten för att kroppen verkligen har säckat ihop på alla tänkbara och otänkbara sätt. De här sista veckorna har livet onekligen bjudit på lite av allting.

Som jag skrev om sist har jag varit med i orkestern till Jesus Christ Superstar som sattes upp i Eric Ericssonhallen på Skeppsholmen. Det kan nog ha varit bland det häftigaste jag gjort i musikväg hittills. Det tajmade sig däremot otroligt dåligt med väder, hälsa och allting så det har även varit bland det kämpigaste jag gjort. I stort sett alla föreställningarna var slutsålda och det blev rejält uppmärksammat i media i samband med Europride. Så himla kul och bra! Och att få spela så fantastisk musik med så fantastiska musiker…! Wow!

De långa, sena och extremt varma repen i Stockholm, åka dit i bil utan AC mitt i den värsta värmen och med min redan extremt slitna kropp gjorde att när det var dags för andra dagen med föreställningar tog jag mig inte längre än till Upplands Väsby. Sen blev det akuten på Karolinska som fick bli nästa stopp istället efter att livet bokstavligt talat rasade ihop på McDonalds med kortisolkris som jag inte lyckades vända själv. Verkligen tur i oturen att pappa skjutsade mig den dagen. Jag brukar säga att det bara är magsjuka och sjukhusvistelse som gör att jag ställer in gig men det tog ändå emot att inte kunna vara med trots att jag låg på akuten med dropp. Otäckt hur snabbt livet kan svänga ibland. Men jag har också insett hur otroligt mycket förståelse och stöd det går att få bara folk får chansen att förstå.

Efter omladdning med kortison intravenöst och tre liter dropp på akuten och sedan en dag av total vila lyckades jag med otroligt mycket envishet, hjälp från föräldrarna och en massa hejarop från de andra i orkestern vara med på de sista två föreställningarna. Det kändes verkligen som en enorm seger! Det hade varit så otroligt ledsamt att missa de sista två föreställningarna också efter alla rep och allt slit.

Sen var det bara att försöka ladda upp och om igen och vila ikapp mig inför den sista viktiga saken för veckan: Sara och Jockes bröllop!
Jag lyckades med nöd och näppe hålla mig från akuten på fredagen så det var verkligen inte självklart att jag skulle lyckas vara med på lördagen när det var dags. Jag var både gäst och hade också fått äran att spela ingångsmusiken. Det går liksom inte att säga nej när nära vänner ber en att spela tv-spelsmusik när de gifter sig. Med fokus på en sak i taget under dagen och otroligt mycket hjälp, stöd och hejarop från föräldrar och vänner så lyckades jag både spela och vara med på hela middagen. Såå otroligt nöjd att ha klarat av det även om livet och kortisonet rasade ihop när jag väl kom tillbaka hem till föräldrarna igen (och det sista av pappas 70årskalas) framåt elvaatiden på kvällen. Det var en otroligt fin vigsel, jättetrevlig middag och så fantastiskt att få vara med när fina vänner äntligen gifter sig!

Trots vila på söndagen så fortsatte kroppen att strejka ännu mer och efter en helt sömnlös natt med monsterhosta och extremt ont i bröstet när jag andades tog mamma mig under armen och åkte till akuten tidigt i måndags morse. Jag hade haft lite ont kring bröstkorgen i flera dagar (okej, ganska rejält ont) men under söndagen blev det mycket sämre och framförallt under natten. Efter diverse undersökningar kunde de utesluta blodpropp och någon värre lunginflammation men något elände har jag åt luftvägarna/bihålorna med tanke på hur det rasslar och hostan. Och som pricken över i:et just nu har jag hostat sönder ett revben.
Ja, det är möjligt och ja, det gör ungefär så ont som det låter. För varje andetag jag tar känns det som att någon skulle sticka en kniv i bröstkorgen på mig. Så nu är det antibiotika igen, starka värktabletter och vila som gäller. Och den där eviga balansgången att försöka balansera det där jäkla kortisonet så att jag ska hålla mig på benen och “bara” vara vanligt sjuk utan att krisa dessutom.

Så nu tar jag lite time out och försöker mest att sova, vila och återhämta mig så gott det går. Streckkolla på Bones på Netflix och läsa ikapp bloggar. Göra sånt som jag mår bra av helt enkelt. I kombination med att svära ungefär tio gånger i timmen över att den här jäkla värmen aldrig ger med sig! För nej, det här är inte trevligt på något sätt. Inte för oss med kroniska sjukdomar som strejkar på alla sätt det bara går. Då föredrar jag 15 grader och regn hela sommaren för att kunna i alla fall ta mig ur sängen. Det är den nakna sanningen just nu.

Jesus Christ Superstar

Den här veckan är det verkligen full fart med många, långa och otroligt svettiga rep varje dag. Jag har fått chansen att vara med i orkestern till Jesus Christ Superstar som spelas i Eric Ericssonhallen nu under Europride i Stockholm. Premiären är imorgon! Helt galet!

Det är en lite annorlunda uppsättning med flest kvinnor i rollerna och en feministisk twist på det hela. Otroligt spännande och kul att få vara med!

Nu har tidningarna börjat skriva om det också så det går att läsa om i både Allt om Stockholm, SVT och DN. Premiären är slutsåld men till de andra föreställningarna går det att köpa biljetter på tickster och här finns info på Facebook.

Förutom den extrema värmeböljan som vägrar släppa taget och redan innan däckat mig så laddade jag lite otaktiskt upp med både bihåleinflammation och trasslande luftvägar. Så det har minst sagt varit lite av en uppförsbacke sista veckan. Det är verkligen ingen luft alls där vi repar så det är ganska galet. Tur i oturen för min del så är en kompis från min Örebrotid med och spelar och hade ingenstans att bo så han bor hos mig och jag får åka bil dit och tillbaka med honom. Win-win helt enkelt. Tyvärr har han ingen AC i bilen så det är ganska brutalt att åka dit på eftermiddagen när det är som varmast.

Nu ska jag ladda upp med en kall dusch och sen äta lite lunch innan vi åker. Genrep ikväll! Tjohej!

Stängt på grund av värmebölja

Alltså det här vädret….! Det är verkligen inte kul längre.

Jag tyckte värmen var jobbig redan i maj när det var kring 27 grader. Nu när det snittar på runt 30-32 grader håller jag på att förgås… Jag får lite smått panik av att det känns som att det inte finns någon luft ute. Vad min kropp tycker om det här ska vi inte ens gå in på. Livet i värmebölja med trasslande och lite egen kropp är verkligen ingenting jag kan rekommendera. Det är inte mycket som fungerar som det ska kan vi väl nöja oss med att konstatera. Så jag spenderar större delen av tiden som en eremit och gömmer mig på soffan i min lägenhet med stängt och nerdraget. Allt för att desperat försöka stänga ute värmen.

Trots värmen har jag ändå pysslat med lite saker mellan allt stånkande och pustande. Här utan någon slags tids- eller rangordning:

– Möhippa för bästa Sara som ska gifta sig i början av augusti.

– 12-årskalas för mitt kusinbarn ute på landet.

– Hälsa på Carol och Frida i deras hus på landet och spånat på spännande musikidéer.

– Lyckats få Sara att ta upp fiolspelandet igen efter sisådär 20 år OCH köpa en fiol. Sara har shoppat alltså, inte jag. Haha!

– Skaffat jobbtelefon för att förhoppningsvis i framtiden inte behöva få jobbmeddelanden mitt i morgonkaffet eller när jag vill var ledig. En knallgul Nokia 3310 3G, nostalgi på hög nivå!

-Äntligen träffat en ny bekant för fika och planera roligt musikprojekt.

– Fått fikabesök av Julia med familj(!!) och fått flirta och mysa med supergullig 5-veckorsbebis. Tänk vad mycket hyss vi kommer hitta på tillsammans i framtiden, han och jag!

– Lagt om nästan hela min övningsrutin och tankesätt kring övning och musik.

– Flyttat ner mitt gamla elpiano till mig efter att det tidigare har bott hos mina föräldrar. Okej, pappa och jag har väl delad vårdnad om det men nu var det på tiden att det fick flytta hem till mig istället.

– Blivit fiolfröken på Folkuniversitetet också, förutsatt att det anmäler sig några elever till kursen som ligger uppe.

– Kollat på alldeles för många avsnitt av Bones på Netflix.

Nu önskar jag mest av allt ett ordentligt regn och 10 grader svalare ute så det går att leva igen. Jag är så otroligt trött på den här kvava värmen. 6 månader i Brasilien, den värmen var ingenting jämfört med det här.

Midsommar på landet

De senaste åren har jag firat midsommar i min moster och morbrors torp ute på landet utanför Tierp. Varför bryta ett vinnande koncept? Så även i år blev det midsommarfirande med föräldrarna, moster, morbror och min kusin. Det går inte komma ifrån att det är otroligt mysigt och rogivande att komma ut till ett sånt här fint litet torp där korna går i hagen precis intill. Tyvärr var inte vädergudarna på vår sida i år. Det är väl typiskt att det efter nästan två månaders värmebölja ska bli kallt och lite regnigt just precis över midsommar?
Det absolut bästa med midsommar måste ändå vara sillen! Jag älskar alla tillfällen då man får äta sill. Vi kom fram lagom till det var dags för lunch. Sill och snaps, vad är mer midsommar?

Ja, det skulle väl möjligtvis vara färska bär då kanske. Det hade vi såklart också. Framåt kvällen blev det dags för middag. Haha, det blir mest ätande en dag som denna! Nej, jag hann faktiskt med ett snabbt besök av några vänner som firade midsommar i krokarna. Jag satte mig ute i ett hörn och spelade lite också. Det måste ju spelas lite folkmusik på midsommar! Kan jag inte få mina spelmän med knätofsar i Dalarna så får jag stå för folkmusiken själv. Men sen, sen var det dags för middag! Och då var det faktiskt såpass bra väder att vi kunde sitta ute i det lilla partytältet med väggar de har ute på gården. Men sen flyttade vi in i värmen från vedspisen i köket igen innan det var dags att krypa i säng. Man blir trött av att vara på landet! 

Efter en lång lördagsfrukost och lunch packade vi in oss i bilen igen och åkte tillbaka mot Uppsala. Vädret visade sig inte på sin bästa sida då heller så vi bestämde oss för att bara stanna en natt.

Istället blev det hamburgare hemma hos föräldrarna. Det är inte så tokigt det heller.

Veckan som varit och veckan som kommer

Nu har det varit sådär extremt dålig uppdatering igen. Hela maj har mest gått i någon slags extremt allergiskt och hängig dimma där jag knappt lyckats hålla mig över ytan. Den här pollenchocken i kombination med närmare 30 grader varmt passade inte riktigt mig. Så förutom att försöka ta mig igenom att jobba det jag skulle har jag mest legat hemma på soffan med stängt och nerdraget för att varken släppa in pollen eller värme.

Men nu känner jag att det är dags att försöka komma mer på banan igen. Det värsta pollenet har lagt sig och idag regnar det äntligen lite! Så otroligt välbehövt! Vi börjar med en veckosammanfattning eller nåt åt det håller tänkte jag. Passa på att både kika på veckan som varit och veckan som kommer.

Veckan som varit:

Måndag: I måndags hade vi konsert för föräldrarna med stråkklassundervisningen för 7åringarna som fått lära sig att spela fiol under hela ettan. Svettigt och varmt men det blev ändå oväntat bra måste jag säga! De skärper till sig och är betydligt mindre stökiga när det väl gäller.
Tisdag: Tisdag var vanligt tisdagsjobb med undervisning och jag hann med att öva en del före jobbet dessutom. Mindre lyckat att tajma bussresan till jobbet mitt i värsta studentexamensrushen. Fy! Kaos var bara förnamnet! Efter jobbet blev jag hemlurad till föräldrarna för att äta middag. Inte så tokigt att bo nära dem.
Onsdag: Nationaldagen blev en otroligt lugn dag för mig. Skulle egentligen ut framåt kvällen med några kompisar och äta lite och dricka öl men kroppen sa vila så det blev vila, netflix och lugn övning under dagen istället.
Torsdag: Sista jobbtorsdagen för terminen och även avslutningskonsert för eleverna som jag hade tillsammans med en annan fiollärare. Torsdagen var väldigt mycket av en berg- och dalbanedag på alla tänkbara sätt. Många väldigt bra saker och en del lite jobbigare. Bland annat fick jag bekräftat helt att jag får fortsätta på 40% på kulturskolan hela hösten också. Tjohoo!
Det är ju sånt som hör till livet men när jag inte riktigt har kroppen på min sida så sliter det lite extra, även om det är roliga och bra saker. Så efter jobbet sa kroppen ifrån rejält men med lite assistans från föräldrarna och sällskap av mamma, lite middag och extra kortison så kom jag på banan igen.
Fredag: Efter att ha varit hos min naprapat mötte jag upp mamma och pappa på stan för att äta lunch i det sköna vädret. För en gångs skull var det mer vanlig sommarvärme och inte tropisk bastu! Sen var det dags för ett möte inför ett spännande projekt i augusti som jag ska vara med och anordna.
Helg: I lördags var det dags att möta upp ett gäng gamla datavetarvänner och hoppa på tåget mot Stockholm i värmen. Vi skulle äta mat och gå på konsert på konserthuset. Kungliga Filharmonikerna spelade musik från Final Fantasy och Chrono Trigger/Chrono Cross. Otroligt bra konsert och väldigt trevlig dag och kväll. Vi avslutade med lite öl på Bishops efteråt också. Söndagen spenderade jag främst på soffan halvsovandes framför netflix. Det blev lite överansträngning efter lördagens utflykt men det var jag ändå ganska beredd på. Då får man vila och ladda batterierna igen helt enkelt.

Veckan som kommer:

Måndag: Planen är en vända ner på stan för att fixa lite saker. Skönt om det inte är så varmt och faktiskt lite regn. Passa på att vara ute och fixa lite ärenden då helt enkelt!
Tisdag: Kulturskolan bjuder på avslutningslunch på slottet och efter det är det sista undervisningen för terminen. Undrar hur många elever som dyker upp när det är skolavslutningsdagen?
Onsdag: Sommarlov! Tjohoo! Vila? Njuta av en ledig dag? Öva?
Torsdag: Eventuellt ska jag träffa några vänner om allting går enligt planerna.
Fredag: Kanske födelsedagsfirande för min kusins fru om allergin är snäll nog att jag vågar hälsa på dem och deras katter. Det kanske blir en tur på Uppsala Naturfest som en kompis är med och fixar.
Helg: Helgen är än så länge helt tom! Ganska skönt med lediga dagar och bara kunna göra vad jag känner för. Tid för att spela och jobba med mitt eget helt enkelt.

Förhoppningsvis är nu stunden då jag faktiskt kommer igång mer ordentligt igen med både bloggen, livet och allting. Sakta men säkert framåt helt enkelt och lite mer än att bara orka med jobbet. Skönt med sommarlov efter imorgon!

Stäng meny