Fredag, lördag, söndag

Fredagen blev lite av ett antiklimax och även ett avstamp framåt för mig. Ett bra möte följt av trevligt sällskap av mamma under dagen som slutade med att pappa kom för att äta middag. Vi passade på att fira lite. För man ska ta alla chanser man kan att fira!
Vi firade ett bra, spännande, roligt och lite läskigt beslut inför framtiden. Så himla skönt att det är bestämt och klart nu! Jag kan andas ut och titta framåt med mer hopp och förväntan.

 Fredagsfirande - Amoll.net

Igår var en bra dag. En otroligt trött och långsam dag men en bra dag. Jag hade ett lugn i kroppen som jag inte känt på länge och jag har fått mer motivation till livet. Tänk vad oklarhet och ovisshet kan spöka och ställa till med hyss i en kropp som har trasiga stresshormoner. Nu hoppas jag kunna få lite mer ro och kunna ladda batterierna istället. Jag har fått mer ork att kämpa för att få tillbaka ett bättre fungerande liv igen.

Som pricken över i:et lyckades jag få på lite mascara på ögonfransarna och ta mig iväg en stund på 30årskalas-öppethus hos en fin vän. Mycket folk och intryck gjorde att det fick räcka med att vara där i ett par timmar. Men det blev ändå längre än jag trodde att jag skulle orka med. Sen åkte jag hem och bäddade ner mig på soffan i pyjamas och tittade på Harry Potter. Bra dag helt enkelt!

Färdig för kalas - Amoll.net

Idag har jag varit trött efter en natt med dålig sömn. Men det blev ändå en promenad på eftermiddagen, jag har kört Bob (robotdammsugaren) i hela lägenheten och en maskin tvätt. Nu ska jag titta färdigt på Så ska det låta och sen krypa i säng och hoppas på att få sova lite bättre inatt.

Bach som man inte får spela Bach

Som jag sagt förut hade jag aldrig någon ordentlig trotsålder när man skulle ha haft det. Så jag tar igen det nu när jag närmar mig 30 istället helt enkelt. Bättre sent än aldrig tänker jag. Varför göra som alla andra när man kan pröva nya saker?

Vad passar bättre en söndag i pyjamasbyxor än att spela lite Bach? Bach är alltid bra att spela, det kan nog varenda musiker intyga. Men jag kan tycka att det på ett sätt är lite tröstlöst att spela Bach för det går liksom inte att göra rätt. Alltid finns det någon som har åsikter på tolkningar hit och dit. Hur man ska spela det och hur man borde spela det. Hur det förväntas att göras helt enkelt. Alla dessa ord på samma gång som jag är lite smått allergisk mot.

När fel blir rätt

En nästan-trettiåring i trotsåldern med en elfiol med roliga effektpedaler. Som fått lite identitetskris och fått för sig att det är himla ballt att vara elgitarrist. Det kan ju bara sluta på ett sätt. Typ så långt ifrån som Bach ska och borde spelas.

Såhär går det då. Elfiol. Distpedal. Pyjamasbyxor.
Hur man inte ska spela Bach. Då kan det ju helt enkelt inte bli fel. Fel och fel måste ju bli rätt.

Trevlig söndag på er!

Stäng meny