Många funderingar och lite kalas

Just nu är det många saker som snurrar runt i huvudet på mig. Många saker som är på gång på olika håll med möten både här och där. Det mesta är saker som är ganska oklara än så länge och sådant som jag vill ligga lite lågt med tills vidare. Det är på det stora hela väldigt intressanta, spännande och förhoppningsvis positiva saker. Men det är många eventuellt stora beslut att ta och många saker att fundera på. Hej och hå! Det där med att vara vuxen och behöva ta en massa beslut alltså…! Det är både bra och dåligt. Haha!

Något som i alla fall ÄR bestämt och klart och som sker nu snart, närmare bestämt på lördag, är att vi ska ha 30årsfest! Tjohoo! Vi är 8 stycken som har fyllt 30 i år och ingen av oss har haft något kalas så vi bestämde oss för att ha en gemensam fest.
90 personer kommer. Det blir buffé, bubbel och allmänt trevligt! Det ska bli otroligt kul! Många som jag inte träffat på alldeles för länge. Ja, vissa är det nog flera år sedan sist. Verkligen en helg att se fram emot!

Dinner

Klippt var det här

För någon vecka sedan var det äntligen dags för ett besök hos frissan igen. Som alltid var det alldeles för länge sedan sist och håret såg ut och kändes därefter. Mitt hår växer verkligen som ogräs och jag glömmer alltid bort att klippa mig så det kan gå många månader mellan besöken hos frissan. Det gör att hennes kommentar alltid blir “men jösses vad långt det är nu!!”. Jo, nu var det onekligen väldigt långt igen trots att jag klippte av en rejäl bit för ett år sedan. Men det var också otroligt slitet och ledset. Dödsstöten, förutom all sjukdom och brist på ork som gjort att det mestadels varit uppsatt i en boll mitt på huvudet, var två vändor med hibiscrub när jag satte dit picclinen. Det är verkligen döden för både hud och hår!

Såhär långt och risigt var det före:

Dags för något nytt?

Jag har funderat mer eller mindre hela hösten på hur jag ska göra med mitt långa hår. Orkar och vill jag verkligen ha kvar det superlånga? Vem är jag utan hår som går ner till rumpan? Jag har ju alltid varit hon med det långa håret, i alla fall de sista 10 åren. Samtidigt som jag kände att jag var i så stort behov av en förändring. Och mer lättskött hår som kräver mindre tid och ork att borsta och tvätta. Så utan att ha pratat med nästan någon alls om det åkte jag iväg till frissan och chockade nog både henne och mig när jag sa att jag funderade på att klippa av det ganska ordentligt.

Efter en del diskuterande och måttande kom vi fram till något som vi båda var överens om. Fortfarande ett långt hår (hon ville inte klippa en kort frisyr på mig) men en kort lång frisyr. Det skulle också ta bort väldigt mycket av det slitna och risiga i längderna och ge håret en helt annan chans att komma igen med nya, friskare tag.

Så med ganska mycket pirr i magen klippte hon bort de första decimetrarna för att sedan fortsätta med resten efter tvätt. Och det var ganska mycket som försvann! Såhär kort hår har jag inte haft på säkert 15 år. Så himla ovant men otroligt skönt och precis vad jag behövde just nu. Det är inte längre ett projekt att borsta och så otroligt mycket lättare att tvätta också. Visste ni förresten att det inte behöver vara ett projekt varje gång man ska gå på toaletten? Haha!
Om lite mindre än en vecka fortsätter äventyren och förändringarna med en andra vända hos henne för mer förändring. Mår håret bra mår själen lite bättre.

Sovrumsförnyelse och tisdagsbubbel

Jag har funderat ett tag på hur jag ska göra med mitt sovrum och sängstommen som både varit för låg och som jag framförallt får ungefär tre stora blåmärken på benen av i veckan. Den gamla varianten av Malm från IKEA kan nog vara bland det sämsta påhittet någonsin. Den är tjusig att titta på men fy vad opraktisk den är med 5-6 cm breda kanter runt hela! Så efter att ha tröttnat på att konstant ha blåslagna ben och att alltid behöva ta sats och knappt ta mig upp ur sängen kände jag att det var dags för lite förnyelse i mitt sovrum.

Sagt och gjort, efter en del funderande, spanande och grubblande tog jag med mig mamma och pappa och åkte till IKEA i måndags. Helt klart en lyckad tur. Jag kom hem med både det ena och det andra. Istället för den gamla sängstommen har jag nu satt vanliga ben på sängen så den är i vettigare höjd och det blev en mjuk sänggavel till. Så nu är sängen mjuk att gå in i istället för de hårda kanterna som stack ut. Det blev nya gardiner också för att byta ut de gamla som verkligen hade sett bättre dagar. En gång i tiden var de färgglatt randiga men nu var de bara lite svagt pastellfärgade efter många års hängande. Det är fortfarande lite kvar att fixa med, tavlan behöver flyttas och jag behöver verkligen en bättre sänglampa men det är en bra bit påväg.

Jag köpte några nya soffkuddar också och lite annat smått och gott som jag hittade. En färgglad, randig duk till köksbordet som matchar en av soffkuddarna och nya lakan. Tror att jag hittat ett tyg som jag vill ha till gardiner i vardagsrummet också. Efter att bara ha sett femtio nyanser av grått och vitt på gardiner överallt där jag letat så hittade jag nu ett fräsigt tyg med stora, färgglada prickar på som jag tror skulle passa väldigt bra. Sovrum

Tisdagsbubbel

Efter att ha byggt säng och stökat hela kvällen i måndags så vaknade jag otroligt trött och mör igår. Inte helt oväntat. Så förmiddagen spenderade jag i soffan halvsovandes framför en film. Precis vad min kropp behövde för jag blev lite piggare framåt eftermiddagen. Och tur var väl det för på kvällen kom Andreas hit med massor av jordgubbar. De passade utmärkt till flaskan med bubbel som jag hade i kylen och vi Foodorade (är det ens ett ord? Haha!) hem mat. Typiskt bra sätt att spendera en tisdagkväll på. Jordgubbar, bubbel, mat och bara hänga i soffan. Det gör man alldeles för sällan numera tycker jag. Ju äldre jag (och resten av bekantskapskretsen) blir desto mer uppstyrt och avancerat känns det som att det behöver vara för att träffas. Vad hände med att bara hänga som man gjorde i tonåren?

Hemma på min gata i Uppsala

I onsdags var det äntligen dags för något jag väntat länge på. Som jag skrev om i januari är det nu under våren dags för mig att flytta tillbaka till Uppsala igen på riktigt. Tillbaka till min alldeles egna lägenhet som jag har hyrt ut under mina år på vift. Tillbaka till Uppsala och skapa mig ett liv här efter nästan 7 år borta. Nu i onsdags var det som sagt dags. Jag fick tillbaka nycklarna och lägenheten är nu min på riktigt igen! Ja, min har den ju alltid varit såklart men nu är den min att bo.

Planen inför helgen var att börja fixa och packa upp en hel del köksgrejer och sånt men influensan satte stopp för det. Jag har dessutom lyckats dela med mig av eländet till både mamma och pappa så vi ligger jättesjuka hela familjen. Så mycket för den helgens lägenhetsfixande. Men! Bara vetskapen om att lägenheten finns där borta, 10 minuters promenad bort och väntar på mig känns så himla skönt och bra! Snart, snart, snart bor jag där igen!

Rundtur i nästan tom lägenhet

Jag tänkte att vi kunde kika lite på hur det ser ut där just nu. Jag hyrde ut den möblerad så det finns möbler men ingenting annat. Alltså väldigt tomt och innehållslöst för tillfället men oj så mycket utrymme för att få det fint och som jag vill ha det!

Vardagsrummet

Här har vi vardagsrummet! Skrivbord, bokhylla, tv med plats för mina gitarrer hängandes på väggen bakom och fönster + balkongdörr. På något sätt vill jag få till en bra arbetshörna i anslutning till skrivbordet för att kunna hålla på både med skrivbordsjobb och musikgrejer. Det hänger ju liksom ihop ganska mycket för mig. Hur återstår att se. 2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Soffan (med mammas jacka tjusigt slängd över schäslongen), soffbord och min gamla, gamla fåtölj som en gång i tiden var svart. Soffan behöver verkligen bytas ut, den går sönder mer och mer för varje år som går. Men jag älskar verkligen den sortens soffa. Stor och mysig att krypa upp i, så något liknande ska den ersättas med så snart som möjligt. Tanken är en bäddsoffa så jag lätt kan ha vänner på besök. Numera har jag alla mina vänner utspridda över landet känns det som så de måste kunna hälsa på. Fåtöljen får nog flytta ner i förrådet igen för att lämna plats för det gamla elpianot som står hos mina föräldrar. Hoppas verkligen att det får plats!
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Köket

Här är mitt stora, fina kök! Efter två år på internat med delat kök, 1,5 år i korridorsrum, ett halvår i Brasilien med delat allting och sedan drygt 2,5 år med ett pyttepyttekök ska det bli SÅ skönt att få tillbaka mitt stora, riktiga kök igen. Spana in alla skåp och bänkytor! Och det där mellan spisen och diskhon, det är min diskmaskin! Inga mer diskberg i diskhon! Inte behöva välja om jag ska koka ägg eller diska.
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Ett kylskåp i normal höjd och inte i golvhöjd som jag har haft de senaste åren. Så jag slipper sitta på golvet för att hitta det jag vill i kylen och sedan försöka ta mig upp igen när jag har en sämre dag med ont i magen/kroppen. Bara att öppna och titta in utan att ens behöva böja mig ner. Småsaker för andra kanske men en enorm skillnad för mig!

Och en rejäl matplats. Ja, den går dessutom att variera i storlek. Nu är matbordet utfällt så det är stort men det går att få hälften så stort genom att vika ihop det också. Funderar lite på om jag ska byta ut bordet mot det matbord jag har i Örebro nu. Det går också att anpassa storleken på men på ett lite smidigare sätt. Det kanske blir Örebro-köksstolarna också. De här är de gamla vi haft så länge jag kan minnas som jag snodde med mig när jag flyttade hemifrån för många år sedan. Lite nostalgi och de får kanske vara kvar just av den anledningen. 2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Sovrum och hall

Sovrummet är inte så stort men det får ändå plats en 140 cm stor säng som jag verkligen längtar tillbaka till efter många år i en smal 90-säng! Den ska få sig en ny bäddmadrass bara innan den är fit for fight igen. Ja, eller fit for sleep kanske passar bättre. Det finns ordentliga garderober mot väggen som man knappt ser också. Och den där konstiga, bruna hyllan som skymtar bakom byrån till höger ska bytas ut mot en av hyllorna jag har i Örebro nu som kommer passa så mycket bättre in där.
Ett riktigt sovrum igen med en stor säng! Lyxen i det alltså…!
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Det är här man kommer in till mig. Hallen med plats för många jackor och skor. När jag fortfarande bodde här så gillade jag att ha en massa andra jackor och skor på besök. Något jag ser fram emot igen. Fylla hallen med skor, och resten av lägenheten med en massa fina vänner och släktingar som jag inte träffat tillräckligt under de sista åren.
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Badrummet missade jag att fota men ärligt talat är det så litet att det knappt skulle fastna på bild. Haha! Däremot finns det en tvättmaskin med inbyggd torktumlare där inne! Det ska bli så himla skönt och lyxigt att komma tillbaka till. Att inte vara tvungen att springa upp och ner för trappor en miljon gånger till en tvättstuga för att sen ändå inte hinna få all tvätt torr. Nu kan jag tvätta någon maskin då och då istället och sånt som går att torktumla kan dessutom bli torrt på direkten.

 

Märks det att jag är pepp på att få flytta hem igen? För det är så det känns nu. Jag får komma hem igen. Hem till min lägenhet och hem till Uppsala. Efter nästan sju år borta är det hög tid. Det känns i varenda millimeter av mig. Framförallt nu när jag varit här ganska länge men bott hos föräldrarna för att jag fick jobb här.

Förändringar under 2018

2018 kommer bli ett år med en hel del förändringar för mig. Både privat och när det gäller jobb, och en del som hamnar lite mittemellan också såklart. Men så blir det ju lätt när man är musiker och har sitt intresse som jobb. Så, vad är på gång?

Jobb

I höstas fick jag ett vikariat på Uppsala Kulturskola på 35% fram till jul, två dagar i veckan. Egentligen hade jag sökt ett vikariat till vårterminen, mest som en chansning och för att jag tänkte att det var bra att börja få in en fot i Uppsala inför framtiden. När det bara var några veckor kvar till jul ringde chefen och frågade om jag ville fortsätta hela vårterminen också. Ja, det tackar man ju inte nej till. När det bara var några dagar kvar före jul ringde chefen igen och frågade om jag skulle vara intresserad av att jobba även torsdagar.

Så helt plötsligt har jag 50% jobb hela vårterminen. I Uppsala! Det var inte riktigt vad jag hade trott och förväntat mig inför vårterminen men det känns så himla bra och roligt! Så nu är jag fiolfröken på halvtid fram till sommaren.

Företaget

Mitt mål är att komma igång mer som egen företagare och faktiskt lära mig ordentligt hur man driver företag. Hittills har jag fått massor av hjälp av föräldrarna, det är pappas företag jag fått ta över och gjort om för att det ska passa mig och min verksamhet bättre. Men det är så mycket nytt man måste lära sig från ingenstans. Förhoppningen och planen är att kunna jobba mer som frilansmusiker och kunna ha en del privatelever också. Kanske även en del fotojobb, skriva och kanske få in bloggen som en del också. Ja, helt enkelt göra sånt som jag vill och tycker är roligt. Sånt som jag mår bra av!

På lång sikt vill jag så himla gärna ha en egen studio, även om det är en bit framåt i tiden. Att ha någonstans där jag kan ha både musikgrejer, övnings- och undervisningsrum, kontor och fotostudio. En alltiallostudio helt enkelt.

Flytta

Jag har börjat känna det sista året att det nog snart börjar bli dags att röra mig tillbaka till Uppsala igen efter ganska många år borta. Fram till i höstas har jag inte längtat tillbaka så mycket och jag har inte saknat min lägenhet som jag hyrt ut under sex års tid nu. Men i höstas, ungefär när jag började må bättre och ändå vara kvar i Uppsala för att jobba, då sa det PANG och jag började längta tillbaka hit så mycket! Längta tillbaka till min egen lägenhet och få ha mitt eget liv i Uppsala igen. Nu när jag är i Uppsala bor jag hos mina föräldrar, vilket såklart är jättebra att jag kan göra. Annars hade jag inte kunnat ta jobbet på Kulturskolan. Men är man van att bo själv blir det en omställning att bo hemma hos föräldrarna igen.

Nu föll det sig så väl att jag kunde få tillbaka min lägenhet redan i mars istället för i juli som annars var planen. Det passar verkligen perfekt för mig, så i mars går flyttlasset på riktigt tillbaka till Uppsala! Det känns så overkligt och spännande och läskigt på samma gång! Det är lite saker som behöver fixas med lägenheten inna jag flyttar in. Så det är planen för början av mars. Att fixa golven och kanske lite annat som behöver ordnas med innan alla mina prylar kommer dit igen.

Fönstret i min lägenhet

Privat

Jag har bestämt mig för att 2018 ska bli mitt år! Jag ska vara snäll mot mig själv och bygga upp kroppen igen en gång för alla. Försöka hitta ett sätt att kunna leva ett hållbart och bra liv med mina sjukdomar. Lyssna mer på kroppen och jobba med mig själv och inte mot. Ett stort steg i det hoppas jag kan vara det smärtrehabprogram som jag ska börja på måndag på sjukhuset. Det har jag väntat länge på så jag är så himla pepp! Även om jag tror att det kommer att bli kämpigt på många sätt. Att bryta gamla vanor och bygga nya går inte över en natt. Framförallt inte när man har en kropp som lever lite sitt eget liv. Drömmen är att komma igång och träna på något sätt för att få en starkare och friskare kropp. För att orka göra det jag vill om dagarna och inte bara vara trött och ha ont överallt.

En stor förändring är också att jag i höstas fick byta tillbaka till det kortison jag hade för ett par år sedan för min binjurebarksvikt. Då blev det så himla tydligt att jag inte mått bra på den medicin jag haft de senaste åren. Det kan nog vara en stor förklaring till att jag bara mått sämre och sämre. För mig är det mer eller mindre livet i tablettform, för utan kortisol i kroppen så överlever man inte lång tid.

Ny stad, nya möjligheter

Att flytta tillbaka till Uppsala tror jag också blir väldigt bra för mig. Jag behöver en förändring och få börja om lite igen. Även om jag kommer tillbaka till livet i Uppsala så kommer jag tillbaka som en helt annan människa och har så mycket nya erfarenheter och tankar om livet. Många bra och vissa mindre bra saker såklart. Men det känns som att jag behöver få lämna Örebro för att kunna baka ihop allt till något bra inför framtiden. Hitta min egen väg helt och hållet och göra det jag vill och brinner för.

Jag vill tillbaka till Uppsala igen också för att hitta tillbaka till vänner som jag under åren har träffat alldeles för lite. Vänner som jag saknar att umgås med mer än ett par gånger om året. Kunna åka och träffa vänner när jag känner för det och framförallt att vänner ska kunna komma hem till mig.

Uppsala

Musik

När det kommer till musiken så börjar allt långsamt släppa igen känns det som. Det har varit så lång tid nu som jag bara känt mig opepp på musik och inte haft motivation eller ork till att spela. Men nu börjar det kännas roligt och motiverande igen! Jag har så mycket tankar, idéer och saker jag vill lära mig. Det gäller bara att jag inte blir för ivrig (som jag har en förmåga att bli) och ta mig vatten över huvudet. Så nu försöker jag för stunden fokusera på det absolut viktigaste även om det kanske inte är exakt det jag vill lägga tiden på. Men det fina med musik och övning är ju att den ena övningen ger något till den andra. Så all övning är bra övning!

Jag och Carol har en del projekt på gång inför våren som vi hoppas på. Bland annat Loud Grrrl och några andra idéer där vi vill kunna uppmuntra och ge folk möjlighet att spela tillsammans. Det finns alldeles för få möjligheter till det, framförallt om man är lite äldre eller inte har spelat så länge. Så synd för musik går ju ut på att spela tillsammans!

Inte att glömma är såklart spexet i Örebro där jag är en av bandcheferna! Mindre praktiskt att ha jobb i Uppsala men med lite pusslande hoppas jag få ihop livet över föreställningsperioden. Nu går vi in i det som är den mest intensiva perioden så det kommer bli en del åkande fram och tillbaka. Det kommer bli en häftig föreställning som utspelar sig i Louisiana där Edward Cope och Othniel Marsh konkurrerar om att bli nästa stora paleontolog genom att hitta flest dinosaurieskelett. Örebrospexet

Egen övning

När det kommer till spelandet vill jag främst lära mig mer inom rock, pop och improvisation. Det är det nya jag snöat in på. Elfiol, loop-pedal, spela i band och få göra sånt som man “inte får göra” när man spelar fiol. Jag har insett också hur fruktansvärt mycket man utvecklas av att jobba som lärare. Det kan också vara att jag i och med kortisonbytet har fått tillbaka en hel hög med hjärnceller igen, men övningen ger så mycket mer nu. Det jag ändå behöver öva på inför undervisningen gör jag ofta på elfiolen för att öva upp det tekniska på den. Framförallt har jag släppt mycket av alla krav jag har på mig själv. Det är okej att testa och se hur det låter. Våga prova nya saker och hitta på nya sätt. Spela elgitarr fast på fiol. För att det är roligt!

Sen då?

Vad sommaren och hösten kommer att bjuda på är än så länge ganska öppet. Det känns på ett sätt väldigt skönt. Det finns inget som hindrar mig från att göra vad jag vill och ta tag i egna projekt. Nya utmaningar. Nya idéer och drömmar.
2018 ska helt enkelt bli mitt år!

Stäng meny