En sommarkväll med Peter Jöback i Parksnäckan

För prick två veckor sedan tog jag med mig mamma och moster ut på äventyr. Jag hade sett fram emot det i flera veckor. Planen för kvällen var konsert med Peter Jöback i Parksnäckan. Det är så himla kul och skönt att jag ändå börjar kunna ta mig iväg ut på lite roligare saker nu. Bra träning både för kroppen, huvudet och att öva på att göra saker i ett lugnare tempo.

Uppladdning - Amoll.net

Vi var där i bra tid för att haffa oss bra platser och passade på att dricka lite vin under tiden vi väntade. Inte så tokigt!

Det blev en så himla fin och bra kväll! Bästa tänkbara sommarkväll med varmt och skönt väder. Jag hade lyckats spara ganska bra på energin under dagen så det gick över förväntan ändå. Konserten var väldigt bra! Peter Jöback är otroligt mångsidig som artist och han håller verkligen hög nivå på allt han gör. Fruktansvärt bra musiker hade han med sig på scen också. Alltid kul med musiker som håller samma kvalitet live som de gör på inspelningar. Han hade med sig Frida Öhrn också och de kompletterade varandra väldigt bra.

Peter Jöback - Amoll.net

Mitt under konserten började helt plötsligt hela publiken att vända sig om och titta uppåt istället. Swish sa det och precis över huvudena på oss gled det förbi en luftballong med Shrek på. Både ganska lustigt men samtidigt lite irriterande också, mitt i Guldet blev till sand, som han gjorde en lite annorlunda men väldigt bra version av. Imponerande att han lyckades hålla fokus ändå!

Luftballong med Shrek - Amoll.net

Jag blev så himla inspirerad och motiverad att komma igång mer med musiken igen. Tänk om jag faktiskt skulle kunna komma tillbaka till att spela ordentligt och ha spelningar igen med Voffens hjälp? Det vore så fantastiskt! En scen-vovve skulle ju vara en ganska skojig grej. Det ger så mycket att komma iväg på konserter och spelningar. Få se att det fortfarande är kul och inspirerande med musik. Folk håller på med det här för att det är roligt! Inte bara att det är ett nödvändigt ont med allt övande som måste göras på rätt sätt och rätt mängd tid.

Peter Jöback - Amoll.net

Sen kände jag mig katastrofbakis i två dagar efter utflykten. Det var ganska väntat men blev ändå lite värre än jag trott. Jag tyckte att jag höll mig lugn och inte överansträngde mig alltför mycket men det blev nog lite för mycket ändå helt enkelt.

När det stämmer in lite för bra…

Det är inte riktigt måndag om inte mamma delar med sig av veckans horoskop. Det har blivit lite av en kul grej även om jag inte vet riktigt vad jag tror på när det gäller horoskop. Men dessa brukar ofta kunna ha en förmåga att emellanåt stämma in lite för bra. Så jag tror ibland att det är hon som i smyg sitter och skriver dem. Haha!

Den här veckan kunde verkligen inte vara mer spot on:

Horoskop

Ja, lite läskigt passande just nu. Förändring. Självständighet lite längre fram. Förnya mina levnadsomständigheter.

Jag tackar och tar emot. Nu känns mina beslut inför framtiden ännu mer rätt och bekräftade!

Vad jag drömmer om just nu

Det är en seg sjuka det här. Jag är fortfarande ganska utslagen med en himla hosta, ont i kroppen och så extremt trött. Lägg på en vända till med endometrioskrångel/blödningar/mens också trots att det bara var ett par veckor sedan sist som pricken över i:et. Det är ju rimligt… Det blir ju lite så, det som redan finns där innan och krånglar ser sin chans att krångla lite extra när annan sjukdom kommer in i bilden.

För att pigga upp lite tänkte jag att vi kunde kika på lite vad jag drömmer om just nu. En väldig blandning av både det ena och det andra. Musik, hälsa, prylar och livet. I väntan på lite vårvärme och sol sådär.

Viper elfiol

Att jag har snöat in mig lite på elfiol och att bli elgitarrist (på fiol!) när jag blir stor har nog varit svårt att undgå. Det här är nog vad jag googlar på absolut mest just nu och visar för folk. Varesig de vill se eller inte. Haha!
Drömmen om att ha den här fiolen alltså! Så himla häftig! Så himla dyr och så himla svår att få provspela. Överväger en sväng till Durham och Electric Violin Shop i sommar för att testa alla olika varianter.
Den affären, jag skulle nog svimma om jag kom dit!

Foto: Wood violins

Nintendo Classic Mini NES Edition

Trots den datanörd jag innerst inne fortfarande är så hade jag ingen tv-spelsbarndom. Jag har knappt spelat de där gamla klassiska 8-bitarsspelen man ska ha spelat under sin uppväxt. I alla fall när man hör till min generation som är kring 30 nu. Redan för ett år sedan när Nintendo kom med den här konsollen blev jag sugen på den men nu riktigt kliar det i fingrarna att få sätta mig och spela ikapp alla spel som jag inte spelade som barn. Super Mario, Zelda, Final Fantasy, Donkey Kong…

Foto: Maxgaming

Kortionpump

Det här är, och har länge varit, en av mina största drömmar. Kanske även en av de svårare att nå just nu med tanke på den svenska sjukvården och läkemedelsverket.
En pump för att få i mig mitt kortison på ett vettigt sätt istället för att ta tabletter sex gånger per dygn i olika stora doser. Sex gånger per dygn blir var fjärde timme. Helst i samband med att äta något för att skona magen. Det innebär att aldrig få sova mer än fyra timmar i sträck. Att äta skorpor och nyponsoppa kl 3 varje natt. Att alltid hålla koll på klockan för att inte krascha mellan doserna.
En pump skulle innebära att jag får i mig kortisonet ungefär som kroppen skulle producerat det på egen hand och utan att behöva passera magen på vägen. Inga höga toppar och låga dalar. En jämnare dygnskurva. Aldrig helt tom på kortison. Kunna sova utan att ställa minst fem larm på mobilen.
Den drömmen alltså…!

Foto: Medtronic

Sony RX100 V

Jag har sedan i höstas kikat på att skaffa en mindre kamera men inte kommit till skott än. Jag har velat fram och tillbaka mellan alla möjliga varianter och inte kunnat bestämma mig. Den ska vara liten och smidig. Ge bra bildkvalitet. Fota bra i dåliga ljusförhållanden. Ha en riktig sökare och inte bara displayen. Kunna filma i vettig kvalitet. Fota i RAW såklart. Ligga bra i handen. Och helst inte kosta typ 30 000 kr. Ja, ni hör ju. Inte det lättaste att hitta direkt.
Men jag har nog landat på att jag vill ha den här! En Sony RX100 V eller den lite äldre varianten IV. Vet inte riktigt om det är värt flera tusen extra för att få lite bättre autofokus på den senaste varianten. Eller så är det värt varenda krona för just en sån sak. Beslutsångesten!

Foto: Trusted reviews 

Min lägenhet

2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hemMen det jag nog faktiskt drömmer mest om just nu är min lägenhet! Att flytta tillbaka dit och få bo in mig helt i mitt eget igen. Kunna få rå om mig själv och börja leva mitt eget liv igen efter all sjukdom som varit under det sista året och efter att ha bott både här och där. Nu är det en och en halv vecka kvar till flyttlasset går från Örebro! Det är helt galet vad fort tiden går!
Det kanske dröjer lite till innan jag faktiskt kommer i ordning och kan bo där, framförallt nu när en hel del av det jag hade tänkt fixa med de här veckorna inte blivit av pga influensan. Men bara känslan av att nycklarna sitter där på nyckelknippan gör så mycket!
Lite vemodigt känns det att lämna Örebro och lägenheten jag har där men samtidigt känns det som att jag behöver flytta. Behöver dra ett streck, ta nya tag och börja om lite. Få en nystart helt enkelt.

Vad drömmer ni om i väntan på våren?

Nya fotodrömmar

Det har börjat klia i fotofingrarna igen nu efter ett väldigt långt uppehåll från fotografering. Av flera anledningar är jag lite sugen på en mindre, smidigare kamera. Dels skulle jag gärna vilja ha en kamera som lätt går att ha med mig i väskan. Den bästa kameran är ju faktiskt den man har med sig. Sen skulle det vara skönt att ha en mindre och lättare kamera med tanke på de problem jag ändå har med kroppen. Jag har mycket ont i både kroppen och händerna och att då handskas med en stor, tung systemkamera är lite kämpigt. Jag tror att det kan vara en av anledningarna till att jag kommit av mig med fotandet, att jag faktiskt inte mår så bra av den tunga kameran.

Vad borde jag ha?

Jag har börjat kika lite på vad som finns och oj vad mycket nytt, spännande det kommit de senaste åren! Jag har fastnat lite för Canon M6 och ha ett 22mm objektiv till som är smidigt att ha med. Sen går det att med en adapter använda alla de andra objektiv jag redan har. Eventuellt kanske det lutar lite mer åt en M5a för att få en sökare också.

Bilder lånade från Cyberphoto

Efter att ha bollat lite idéer med en kompis också kring det hela så blev jag nyfiken på en Sony A7. Så mycket kamera i så litet format! Och det går att använda Canon-objektiv på den också med en adapter. När jag träffar honom och hans sambo på fredag ska jag passa på att klämma lite på hans Sony. Kanske till och med pröva om mitt Tamron-objektiv fungerar med adapter.

Vad jag inte kan förstå är hur Sony har lyckats få in en fullformatsensor i en så liten kamera?! Så häftigt!

Bild lånad från Cyberphoto

Separationsångest

Men jag har lite separationsångest från att göra mig av med min Canon 6D som jag ändå tycker himla bra om. Så frågan är väl om jag ska tänka mig en kamera som kompletterar den jag redan har eller någon en som ska ersätta den.

Det roligaste och viktigaste skulle ändå vara att komma igång med fotografering igen. Det börjar klia mer och mer i fingrarna när det kommer till att syssla med allt möjligt kreativt igen vilket känns roligt.

Stäng meny