Några timmars jobb

Håll i hatten, den här veckan har jag jobbat!
Det är knappt så jag tror det själv efter det här halvåret som varit. Men nu är det dags att se om det kan fungera att komma igång litegrann. Det är verkligen mjukstart som behövs och jag behöver väldigt mycket återhämtning efteråt. Det handlar om ungefär tre timmar, två dagar i veckan. Så jag får en dag mellan att vila vilket är perfekt.

Jag ska vara med och hålla i ett projekt för asylsökande på en musikskola på stan. Tanken är att jag och en av lärarna ska ha nästa grupp som ska börja nu efter sportlovet. Väldigt spännande och roligt! Det känns som ett viktigt och bra projekt, musik kan verkligen hjälpa folk som inte har det så lätt. Dessutom ett otroligt bra sätt att lära sig svenska på. En timme musik och en timme fika.

På väg till jobb - Amoll.net

Det här dök upp som ett så himla passande sätt för mig att pröva på att jobba några timmar igen. Något roligt och meningsfullt i lagom mängd. Jag hoppas och tror att hjärncellerna och kroppen kommer att hänga med lite bättre bara jag får komma in i allting. Såhär i början blir det mycket nytt både med nya människor och nya saker att göra. Lite ovant att ha gått ifrån att vara fiolfröken till att nu helt plötsligt vara mer sång- och svenskafröken. Men det kommer nog bli väldigt roligt och lärorikt på många sätt, både för dem och mig. Hittills har det blivit lite kortslutning i hjärnan efteråt men det är jag van vid och känner igen från när det blir lite för mycket. Det gäller helt enkelt att acceptera att livet just nu ser annorlunda ut än förut. Och göra det bästa av situationen.

Så den här veckan har den mesta övriga tiden spenderats såhär: på soffan i pyjamas och tittat på Outlander. Jag fick för mig att börja se om den från början innan jag ska ge mig på den fjärde säsongen som kommit under hösten.
En snygg, halvnaken skotsk kille är ju aldrig fel att vila ögonen på för en trött kropp och hjärna!

Pyjamas och Outlander - Amoll.net
  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

Framåt som en berg-och-dalbana

Efter en faktiskt riktigt bra vecka förra veckan är det kanske inte mer än väntat att livet kommer ikapp och orken dalar under helgen. Det borde vara ganska väntat men det är svårt att fokusera på hur många steg framåt jag ändå har tagit när kroppen helt plötsligt lever sitt eget liv igen. Men det är så livet är för alla, det går uppåt och det går neråt. Mina svängar är kanske en aning större och mer påtagliga för tillfället men jag försöker att påminna mig själv om att det fortfarande är betydligt bättre nu jämfört med för bara några månader sedan.

Det är så otroligt lätt att köra på för mycket och inte ransonera med den lilla nya energi jag faktiskt har fått. Jag blev nog lite för övermodig i början av förra veckan och tvättade ikapp en hel del tvätt och fixade med saker här hemma i lite för snabbt tempo. Men jag kände mig lite lättare till sinnet och fick tillbaka lite mer hopp och vilja till saker igen.

När det blev dags för torsdag var kroppen ganska trött men jag såg fram emot att få besök av en nära vän till mig och hennes bebis. Lunch, bebislek, fika och prata ikapp om livet är verkligen bra för en lite sliten själ.

Taggad på bebislek - Amoll.net

Hos mig får man provsmaka Harry Potter-böcker, spela piano och sprida ut glasunderlägg över hela vardagsrumsgolvet när man är en 8-månaders bebis. Vi passade också på att utforska Bob, min robotdammsugare. Men han var lite läskig ibland när han började röra på sig för mycket. Så häftigt och roligt att se hur spännande världen är för en så liten kille. Och hur snabbt han lär sig nya saker nu!

Resterna av bebisbesök - Amoll.net

Framåt sen eftermiddag var både mamma, bebis och jag ganska trötta av allt utforskande och pratande. Det tar på krafterna att vara på upptäcktsfärd och jag funderade lite över vem av oss som var tröttast när de gick hem. Haha!

Trött efter bebislek - Amoll.net

Under helgen sen har jag hängt hos mina föräldrar. Fredagens häng var planerat då mamma undrade om jag ville komma på middag. För att slippa ta mig hem sent sov jag kvar för enkelhetens skull. Sen blev det lite oplanerat att stanna kvar till söndag då kroppen inte riktigt visade sig från sin bästa sida under lördagen. Ganska svajande kortison och väldig trötthet gjorde att jag blev kvar. Bra med lite sällskap i sånna lägen.

Men väl hemma hos mig själv igen på söndagen passade jag på att testa lite från min nya julklappsbok. Ja, den hade precis kommit till mamma och pappa efter en del krångel från alla möjliga håll. Bättre sent än aldrig och det passar bra nu när jag vill försöka komma igång mer med spelandet igen. Så med den lilla ork och hjärnceller jag hade mellan söndagens kortisonras testade jag att spela lite. Verkligen på tiden att börja hänga mer med fiolerna igen nu! Och de andra instrumenten också för den delen. Musik är ju ändå så himla bra för själen!

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Historien om den övergivna bilen

Redan förra året när jag var till min lägenhet i januari för att kolla några saker inför att jag skulle flytta tillbaka igen stod den där. En grå liten bil precis utanför min port. När jag faktiskt flyttade tillbaka igen i mars stod den fortfarande där. Alldeles fastfrusen i marken. Redan då började jag fundera över hur länge den stått där och hur den mår. Däcken var verkligen helt fastfrusna i isen och däcken såg ganska platta ut.

När jag bott här igen ett tag så började p-böterna dyka upp på bilen. Först en, sedan en till och ytterligare en. Men inget hände. Efter en vårstorm försvann lapparna.
Sen dök det upp en p-bot igen ganska snabbt följt av två till. De verkar komma tre åt gången. Efter det blev det valborg och valborg i Uppsala innebär fulla människor precis överallt. Då försvann såklart den omgången med lappar också.

Det blev lite av en morgon- och kvällsrutin för mig, att titta till bilen när jag är i köket. Den stod alltid kvar lika ensam och övergiven. Men en kväll i mitten av sommaren kom jag av mig totalt när jag höll på att gå och lägga mig. Strax efter tiotiden på kvällen så lyste lamporna på bilen och det satt ett yngre par i. De såg ut att inte riktigt komma så bra överens med tanke på kroppsspråket och gesterna. Bilen verkade inte heller vara på så bra humör. Den rullade någon decimeter framåt och bakåt när de försökte köra den men inte mer än så.
Rätta mig om jag har fel, men jag tror att däcken ska röra på sig när man vrider på ratten. Visst?
Efter minst 40 minuters försök att få iväg bilen och vad jag gissar på var en hel del googlande på mobilen så gav de upp och gick in i huset mittemot.

Övergiven bil - Amoll.net

Då tänkte jag att de säkert skulle ta dit någon bärgare eller på ett eller annat sätt försöka lösa problemet med bilen. Om inte annat betala avgiften för att få stå parkerad där på gatan för att slippa fler böter. Jag tänkte att de kanske varit på långresa under våren och nu kommit hem. Men icke! Bilen har fortsatt att vara lika övergiven och det fortsätter att dyka upp böteslappar med jämna mellanrum. Nu sist vid nyår satt det tre lappar på den igen.

Efter det har det börjat snöa. Och snöa mer. Och snöa ytterligare lite till. Så numera ser man knappt ens att det är en bil därunder. Bara en stor snöhög. Otroligt märkligt tycker jag, att någon bara låter denna bil stå där och samla böter. De borde väl till slut få en massa anmärkningar hos kronofogden för obetalda böter?

Jag funderar lite över hur länge bilen kommer att stå där, ensam och övergiven, innan den försvinner. Ganska konstigt att den fått stå där så länge utan att bli bortbärgad ändå.

Översnöad, övergiven bil - Amoll.net
  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Alla fredagar behöver inte vara bubbel och fest

Det behöver inte vara glam och glamour för att det ska vara en bra fredagkväll. Jag tyckte det kunde vara på sin plats i fredags men lite kontrast till alla glas med bubbel och partybilder som swischade förbi överallt på sociala medier. Så jag kontrade med en bild från soffan med vegbullar, pasta, pyjamas och Harry Potter-film under en filt. För jag hade en riktigt bra fredagkväll alldeles utan lyxrestaurang och en massa annat flådigt. Jag var ganska trött efter två ganska intensiva dagar, i alla fall i mina mått mätt just nu.

I torsdags var jag iväg för att träffa några på en musikskola nere på stan som jag förhoppningsvis, om allt går vägen, kommer jobba med lite under våren. De har ett väldigt spännande projekt som jag mer än gärna skulle vilja hjälpa till med. Jag hoppas bara att orken ska räcka till och att det ska gå att lösa rent praktiskt med läkare och försäkringskassan och allt annat byråkratiskt. För det skulle verkligen vara det optimala för mig nu om jag vill pröva på att jobba några timmar i veckan. Viljan finns verkligen där, frågan är om kroppen är med på noterna riktigt än.

Sjukgymnasten som jag träffade i fredags verkade ändå vara av samma åsikt som mig. Att det låter som det optimala jobbet för att försöka komma igång lite mer igen och att det är genomtänkt och vettigt. Så vi får se helt enkelt, vad morgondagens läkarbesök resulterar i och om det sen går att få till allting på ett bra sätt.
Ni kan väl hålla en tumme?

Så efter att ha hängt hos föräldrarna hela eftermiddagen var det väldigt skönt att komma hem och krypa ner i soffan i fredags kväll.

Fredagkväll i soffan - Amoll.net

Jag var inställd på en lugn lördag hemma för mig själv men precis när jag skulle gå ut en promenad så smsade min moster och bjöd in till middag. Efter lite beslutsångest och vånda över huruvida jag skulle orka och att få hjärncellerna att tänka om kring dagen så bestämde jag mig för att testa ändå. Jag blir lite frustrerad över hur icke-anpassningsbar min hjärna är just nu. Att ändra på planer är något som är jättesvårt, hur konstigt det än låter. Dessutom blev beslutsångesten påspädd av att jag fick ett litet kortisolras där mitt i allt men jag lyckades rädda upp det ganska snabbt och smidigt ändå med medicin, vila, en kopp buljong och vätska.

Så jag petade på mig lite andra kläder, målade till och med ögonfransarna (för att kompensera mitt otvättade hår, haha!) och spenderade kvällen tillsammans med föräldrarna hos moster och morbror istället. God mat, trevligt att komma ut en sväng och det är alltid roligt att få träffa familjen lite. Inte så tokig lördagkväll!

Efter en taxitur hem genom stan i början till snöovädret var det väldigt skönt att få krypa i säng sedan!

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Kallt att kissa och lite för få skedar

Idag är det kallt. Både ute och i mitt badrum. Ventilationen har sedan igår fått för sig att blåsa IN kall luft istället för att dra ut luften som den ska. Otroligt praktiskt när det är -6 grader ute! Det är kallt att kissa! Och jag ser verkligen inte fram emot när jag om en stund ska ta en dusch.

Frosty fence

I måndags var min moster och morbror här och fikade. Jag tyckte det var en bra idé nu när jag faktiskt bor i stan igen, att kunna träffa dem lite lättare. Väldigt bra träning för mig också för att försiktigt komma igång lite mer. Sociala sammanhang är fortfarande otroligt ansträngande, både fysiskt och mentalt. Hjärnan blir trött av ingenting och jag behöver framförallt öva på att träffa folk på ett lugnt sätt. Inte trigga igång någon speedad extraenergi som jag egentligen inte har.

Igår blev det en promenad hem till föräldrarna efter att pappa varit här och försökt hjälpa mig fixa ventilationen. Tyvärr utan resultat så det fick bli till att maila bostadsrättsföreningen idag istället. Fördelen med att hälsa på hos föräldrarna, förutom att få träffa dem såklart, är att det för det mesta bjuds på middag. Dessutom skickar mamma ofta med matlåda. Inte så tokigt!

Annars fixar och stökar jag lite här hemma. Är det inte tvätt som ska fixas med så är det frukt som ska sköljas, disk som ska fixas eller mail som ska skickas. Igår hade jag skrivit upp mig på ett inspirerande webinar med La Linda också som var väldigt bra!
Men jag är ändå nöjd med att jag klarar av så mycket mer nu än i höstas! Det gäller att fokusera på allting som faktiskt fungerar. Jag bor ju ändå själv nu igen! Tjohoo!

Det är väl förresten fullt normalt att lägga frukt och grönsaker på tork i diskstället? Haha!

Frukt på tork

De sista dagarna har jag varit trött. Ja, mer trött än vanligt känns det som. Den där eviga känslan av att aldrig ha tillräckligt med skedar*. Men å andra sidan är jag faktiskt igång lite mer om dagarna. Gör lite mer saker och framförallt har jag viljan att göra mer saker. Även om orken inte riktigt räcker till än. Men motivationen finns där igen och jag har en del nya idéer som ligger och bakar till sig i hjärnan.

*Känner ni till the spoon theory?

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

När det stämmer in lite för bra…

Det är inte riktigt måndag om inte mamma delar med sig av veckans horoskop. Det har blivit lite av en kul grej även om jag inte vet riktigt vad jag tror på när det gäller horoskop. Men dessa brukar ofta kunna ha en förmåga att emellanåt stämma in lite för bra. Så jag tror ibland att det är hon som i smyg sitter och skriver dem. Haha!

Den här veckan kunde verkligen inte vara mer spot on:

Horoskop

Ja, lite läskigt passande just nu. Förändring. Självständighet lite längre fram. Förnya mina levnadsomständigheter.

Jag tackar och tar emot. Nu känns mina beslut inför framtiden ännu mer rätt och bekräftade!

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Fredag, lördag, söndag

Fredagen blev lite av ett antiklimax och även ett avstamp framåt för mig. Ett bra möte följt av trevligt sällskap av mamma under dagen som slutade med att pappa kom för att äta middag. Vi passade på att fira lite. För man ska ta alla chanser man kan att fira!
Vi firade ett bra, spännande, roligt och lite läskigt beslut inför framtiden. Så himla skönt att det är bestämt och klart nu! Jag kan andas ut och titta framåt med mer hopp och förväntan.

 Fredagsfirande - Amoll.net

Igår var en bra dag. En otroligt trött och långsam dag men en bra dag. Jag hade ett lugn i kroppen som jag inte känt på länge och jag har fått mer motivation till livet. Tänk vad oklarhet och ovisshet kan spöka och ställa till med hyss i en kropp som har trasiga stresshormoner. Nu hoppas jag kunna få lite mer ro och kunna ladda batterierna istället. Jag har fått mer ork att kämpa för att få tillbaka ett bättre fungerande liv igen.

Som pricken över i:et lyckades jag få på lite mascara på ögonfransarna och ta mig iväg en stund på 30årskalas-öppethus hos en fin vän. Mycket folk och intryck gjorde att det fick räcka med att vara där i ett par timmar. Men det blev ändå längre än jag trodde att jag skulle orka med. Sen åkte jag hem och bäddade ner mig på soffan i pyjamas och tittade på Harry Potter. Bra dag helt enkelt!

Färdig för kalas - Amoll.net

Idag har jag varit trött efter en natt med dålig sömn. Men det blev ändå en promenad på eftermiddagen, jag har kört Bob (robotdammsugaren) i hela lägenheten och en maskin tvätt. Nu ska jag titta färdigt på Så ska det låta och sen krypa i säng och hoppas på att få sova lite bättre inatt.

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

När livet åker lite berg-och-dalbana

Vissa dagar är bättre och vissa sämre än andra. Vissa dagar innehåller lite av allting och både igår och idag har varit sånna dagar.

Igår kom mamma för att jag skulle få lite hjälp att rensa frysen och plocka bort julen här hemma. Det slutade med att vi foodorade hem sushi också och hon var kvar ända till det var dags för en tröttis som mig att krypa i säng. Kroppen hade åsikter om något oklart hela dagen men vi hade det trevligt ändå. Mycket tokigheter blev det och mycket skratt. Men det är lite frustrerande när jag inte riktigt förstår vad kroppen vill. Då är det inte så dumt att få sitta och dricka te med mamma i soffan på kvällen.

Nu är det lite mörkt och ödsligt här hos mig när alla julstjärnor och mys är nerplockat. Ah, jag vänjer mig nog efter några dagar hoppas jag! Det blir ju ljusare ute också ju närmre våren vi kommer.

Idag lyckades jag äntligen få tag i rätt person på försäkringskassan på förmiddagen som jag hade lite frågor till. Förvånansvärt okej människa att prata med för att vara någon som jobbar där. De brukar ju ofta vara ganska speciella och svåra. Alla svar var däremot inte så bra men det är ju inte hennes fel att deras regler inte är vettiga. Tydligen har man till exempel ingen rätt alls till att få hjälp med resor till/från arbete om man inte anses kunna jobba heltid igen inom 90 dagar. Otroligt märkligt!

Annars blev det ett ganska bra besök hos kuratorn som jag går hos på eftermiddagen. Han hjälper till lite att reda ut en del praktiska saker kring livet. Det är ett heltidsjobb att vara sjuk med allt vad försäkringskassan, sjukskrivningar, sjukvård, byråkrati och liknande innebär. Faktiskt en förvånansvärt vettig människa, annars har jag mindre bra erfarenhet av kuratorer sedan tidigare. Så det gäller att ta vara på de bra kontakter jag faktiskt hittar inom sjukvården.

Tyvärr följdes det av ett mindre bra läkarsamtal direkt efteråt så mina redan väldigt trötta hjärnceller fick sig en smärre överbelastning och rasade ihop helt. Men det är sånt som händer. Bryt ihop, skrapa ihop och kom igen med nya tag helt enkelt. Sjukvårdens stelbenthet och trångsynthet är verkligen värdelös för folk som mig med många olika sjukdomar för att sammanfatta det hela.

Så det blev en tidig middag till sista Sagan om Ringen-filmen och nu ska jag mest bara dricka upp mitt te och krypa i säng. Det är vad som är bäst när både kroppen och huvudet har fått lite för mycket.
Sömn är verkligen bästa medicinen! Sömn och kamomillte.

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Kvarterspromenader och en lugn helg

Det här har varit en lugn helg. Precis vad jag behövde, en skön och lugn helg hemma. Igår gick jag i pyjamas hela dagen men det innebar inte att jag satt inne för det. Jag prioriterade att komma ut mitt varv runt kvarteret när det fortfarande var ljust ute. Väldigt skönt måste jag säga, även om det var lite grått och mulet. Det där med dagsljus är verkligen bra för både kropp och själ! För att inte prata om idag när det faktiskt var sol och blå himmel! Det finns hopp om ljusare tider!

När jag kom hem igen blev det vila och fika med glögg och julgodis. Inte så dumt! Är det lördag så är det! Jag väljer att fokusera på allt bra och fint som finns överallt. Alla saker jag orkar göra och klarar av. Det känns väldigt viktigt, att fokusera på det bra och att göra det bästa av varje dag. För alltid finns det något bra.

Jag fick lite mer perspektiv på livet efter att ha träffat min sjukgymnast igen i fredags. Tänk vad mycket det kan göra ibland när någon säger till en vad som egentligen redan är ganska självklart. Så himla skönt att jag har några vettiga inom vården som kan väga upp allt krångel och strul! Han fick mig att inse både att det inte är så konstigt att kroppen är ganska slut av allt det inneburit att ha flyttat tillbaka hem till mig igen före nyår. För mig är det mer än ett heltidsjobb och träningspass just nu. I kombination med en del andra saker som är på gång också som ligger och snurrar i mitt huvud. All form av stress* i en redan stressad kropp påverkar.
(*Och med stress menar jag inte stress som att springa till bussen eller att vara lite orolig över en tenta utan en annan slags fysisk stress på en mycket djupare nivå som det innebär att vara kroniskt sjuk.)

Annars har jag mest försökt göra sånt som jag mår bra av under helgen. I mitt tempo. Middag med föräldrarna hos mig i fredags, promenader runt kvarteret, vila, köra någon maskin tvätt då och då, laga mat, svara ikapp på meddelanden till vänner. Ja, sånt där som för mig tar upp större delen av både energin och tiden under en dag just nu men som ni andra (förhoppningsvis) inte ens behöver tänka på. Men jag är nöjd över att jag faktiskt klarar av det.

Mötet i torsdags gick bra och var väldigt lovande och intressant. Vilket såklart gjorde att energin helt tog slut efteråt. Men nu börjar jag komma tillbaka igen och laddar om inför fortsättningen. Det är förhoppningsvis en otroligt spännande sak på gång framöver. Kanske inte så nära i tiden visserligen, det är ett väldigt långsiktigt projekt. Men något som jag tror och hoppas kommer bli otroligt bra om det går vägen. Men tills vidare håller jag det hemligt fortfarande innan jag vet säkert hur det blir. Det är fortfarande lite för många kanske:n och oklarheter för att jag ska våga tro riktigt på det.

Nu börjar det bli dags att fixa middag innan det blir alltför sent. Tiden har en förmåga att springa iväg för mig. Bättre att börja i tid och ta det lugnt. Sen ska jag fortsätta att titta på Sagan om Ringen som har varit min eftermiddagsunderhållning idag. Den långa versionen!

Vad har ni gjort i helgen?

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

En mitt-i-veckan-uppdatering

Klockan är en stund efter åtta och jag har precis krupit ner i sängen med en kopp te. Men jag tänkte komma med en liten mitt-i-veckan-uppdatering såhär i snöstormen som dök upp nu under eftermiddagen.

Just nu går mesta tiden åt till att försöka ta hand om kroppen. Det finns inte så mycket ork över till annat. Kroppen säger vila och jag försöker att lyssna. Det är fortfarande ovant men på lång sikt hoppas jag att det ska löna sig i form av ett mer hållbar mående. Förhoppningsvis slippa sånna kortisonras som jag hade igårkväll. Jag prioriterar vila, försöka äta bättre, göra min andningsträning för lungorna och motion. Motion innebär just nu i mitt väldigt slitna skick att gå ett varv runt kvarteret (eller motsvarande). Varken mer eller mindre men varje dag.

Jag tog hjälp av sjukgymnasten på smärtrehab för någon vecka sedan som är otroligt vettig och bra och ett varv runt kvarteret blev målet inför nästa besök nu på fredag. Det må låta lite men att börja där och se hur det funkar att faktiskt göra varje dag i två veckor. Det ska vara hållbart i längden. Sen får vi bygga därifrån.

I måndags hade jag läkarbesök på Endometrioscentrum vilket passade rätt bra då jag än en gång fått blödningar och mer ont. Mindre passande visserligen med undersökning när jag redan hade mer ont så resten av dagen spenderades sen på soffan med värktabletter och vetepåse. Fortfarande svajar måendet ganska mycket, troligtvis till viss del på grund av blödningarna och den ökade värken. Det gör nog att kortisonet har svajat lite mer nu. Kanske lite förkylning också som ligger i botten och drar extra.

Men jag har haft en bra vecka hittills ändå måste jag säga. Jag försöker landa i lugnet och ta saker som de kommer utan stress. Hitta det bra och positiva i stunderna och fokusera på trevliga och fina saker. Igår kom föräldrarna hit och idag blev det att jag halvsov på soffan hos dem efter att ha varit iväg till sjukhuset med ett lungprov och hämtat mediciner. Mamma erbjöd lunch och det var ju inte så tokigt! Annars har jag insett storheten med youtube (ja, jag vet att jag är en evighet efter alla andra) så jag har kollat en massa youtubeklipp varvat med Netflix. Framförallt är det en kanal som verkligen har inspirerat mig just nu.

Nu ska jag snart försöka sova för att vara så pigg som möjligt inför imorgon. Då är det dags för ett minst sagt spännande möte som jag väntat länge på. Jag har verkligen fått träna på mitt tålamod den sista tiden och det kommer jag nog få fortsätta göra ett bra tag till om allt går enligt planerna. Men då förhoppningsvis på ett betydligt mer konkret sätt.

  • Inläggskategori:Vardagligt
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer